| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DOS dω4s, sbst.1, r. l. m. (f. Lundell); best. -en; pl. -er32 l. 40 (do´ser Weste);
l. oftare (i bet. 2 nästan alltid; jfr anm.) DOSIS dω4sis, r. l. m. (m. Nordforss (1805), Weste, Dalin (1850); f. Sahlstedt, Kindblad (1870)); i best. anv. utan slutartikel, hvard. äfv. -en. Anm. Ss. pl. brukas motsv. former af DOS. Äfv. i best. sg. föredragas formerna af detta ord. I ä. tid användes dosis med lat. böjning (Sylvius Mornay 192 (1674), Segerstedt Lärob. i med. 149 (1797)).
portion, kvantum, ration, sats.
1) med. o. farm. så mycket (af ett visst läkemedel o. d.) som gifves (som bör gifvas) åt ngn på en gång l. inom en viss tid. Lindh Huuszapot. 163 (1675). Jag tror jag tar mig en dosis Råttpulfver. Envallsson Kopparsl. 10 (1781). Dosis (af febermixturen) är en matsked hvar 3:dje timme. Hartman Husläk. 431 (1828). Han .. (hade) tagit Kräkvinsten i stigande och derefter i minskad dosis. TfLäk. 1833, s. 91. De oändligt små homöopathiska doserna. Därs. s. 174. — jfr GIFT-, KVÄLLS-, TESKEDS-DOS(IS) m. fl.
2) i utvidgad l. bildl. l. oeg. anv.: portion, ration. Med goda kunskaper och stor arbetsamhet förenade han en god dosis oförskämdhet och tilltagsenhet. Jag .. råder .. (”våra vädersinnen”), at om de finna sig oroliga, de då taga en god Dosis af ädla sysslor och höga tankar. Dalin Arg. 1: 43 (1733, 1754). Ankarsvärd hade sett oss prester på lektaren, och ville gifva oss vår dosis (dvs. vår beskärda del)! Stenhammar Riksd. 3: 124 (1845). Efterhand kröp sanningen fram i små, försiktiga doser. Högberg Late Jim 241 (1909).
Spalt D 1991 band 7, 1922