| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DOSA dω3sa2, r. l. f.; best. -an: pl. -or;
förr äfv. ngn gg DOS, sbst.2, r. l. f.?; pl. -ar.
1) mindre, oftast afrundad, vanl. mera bred än hög behållare med fasta väggar o. fast tillslutande lock, ofta prydligt arbetad l. konstnärligt dekorerad l. af dyrbart material; jfr ASK, sbst.2, BOX, sbst.1, LÅDA, SKRIN. Schroderus Dict. 2 (c. 1638). Hans Doos är skafferij; ther medh han är förnögd, / Om hann ey annat haar. Palmcron Sund. sp. 129 (1642; om en båtsman som röker tobak). (Kvacksalfvaren hade) en liten mörk kammare, i hvilken han hade sina dosor och läkedomar. Linné Västg. 100 (1747). Ställ .. (bleckdosorna med palten) utan låck uti en vattugryta, som kokar, hvaruti ej får vara mera vatten, än at det stiger på halfva dosan. Warg 448 (1755). Expeditionen (af piller sker bäst) uti burkar eller dosor. Nyblæus Pharm. 121 (1846). — jfr APOTEKS-, BLECK-, BLY-, GLASS-, GULD-, HAGEL-, HARTS-, HORN-, INSEKT-, KAFFE-, KARAMELL-, KIMRÖKS-, KNALLHATTS-, KONFEKT-, KONSERV-, KOPPAR-, KRUT-, KRYDD-, KÄX-, LARV-, LUKT-, MUNLACKS-, MÄSSINGS-, NIPPER-, NÅL-, NÄFVER-, OBLAT-, PARFYM-, PENN-, PEPPAR-, PILLER-, PUDER-, PULVER-, SAND-, SIGILL-, SILFVER-, SKÖR-, SMINK-, SMÖRJELSE-, SNUS-, SNÄCK-, SOCKER-, SOCKERGRYNS-, SPEGEL-, SVAMP-, SYNÅLS-, TE-, TENN-, TOBAKS-, TROLL-, TRÅD OCH NÅL-, TULA-DOSA m. fl. — särsk.
a) (ordets vanligaste bet.) om snusdosa; äfv. anv. ss. måttbestämning. En dosa snus. Jag öpnade hundrade gånger min dosa. Dalin Arg. 1: 205 (1754; om en ”nymodig kavaljer”; uppl. 1733: Snus-Dosa). Sin dosa hon kring Laget bjuder. Lenngren (SVS) 1: 34 (1777; om en ”förfaren Tante” i tekonseljen). Under det han snusade, .. höll (han) dosan under näsan för att uppfånga de nedfallande kornen. De Geer Minnen 2: 42 (1892). jfr: Den sägs wara rätt galant, / Som .. / Muscus bär för mången slant / Och hwar dag en dosa snusar. ÖB 65 (c. 1712).
b) (†) i uttr. Pandoras dosa o. d., Pandoras ask. Ehrenadler Tel. 150 (1723). Tessin Bref 1: 170 (1752). — jfr PANDORA-DOSA.
c) [jfr ä. holl. blikken doos, kartesch] (förr) artill. om den cylindriska hylsan till en kartesch (länge svarfvad af trä med infalsadt lock, sedan tillverkad af bleck, stundom af papp). Törngren Artill. 2: 35 (1795). 2 NF 13: 1171 (1910). — jfr KARTESCH-DOSA.
d) (†) om portativ fattigbössa. Att gå med ”fattigkorg” och ”dosa”. Hagström Herdam. 2: 320 (efter handl. fr. 1723; om en plägsed i Nyköping).
e) (†) om portativ låda för post l. för handlingar. J går blef mig kundgiordt, at dosan .. varit här, med innehåll, om ett nytt Biskops val. VDAkt. 1749, nr 10 [jfr PROST-LÅDA]. — jfr KAPSULATIONS-, PAPPERS-DOSA.
f) om ett slags musikapparat; i ssgn SPEL-DOSA; äfv. elliptiskt i st. f. denna ssg. — jfr SKRAMMEL-, SLAMMER-, SNACK-, SPRÅK-DOSA.
g) [jfr motsv. anv. i t.] om (den vanl. med en glasskifva täckta) skålen till en kompass. Duræus Naturk. 51 (1759).
2) (i sht i fackspr.) om hvarjehanda (delar af) apparater o. tekniska konstruktioner som till formen erinra om en dosa i bet. 1. De så kallade Dosor eller Kulor i de vanliga Blåsrören. VetAH 1803, s. 230. (Kontakten) består af 2 delar: dosan a, och proppen b. Elfving Starkstr. 209 (1909; om anslutningskontakt i elektrisk ledning). — jfr LAGER-, PACK-, PACKNINGS-, SKARF-, SPRITS-DOSA m. fl. — särsk. å barometer af viss konstruktion: kvicksilfverreservoar med fast tillslutande lock gm hvilket barometerröret går ned till kvicksilfret; äfv. om kulan å barometer af vanl. konstruktion. Duræus Naturk. 86 (1759). Fock 2 Fys. 1: 189 (1857). — jfr BAROMETER-DOSA.
-BOTTEN. —
-FORMAD, p. adj. —
-SEXTANT. fys. ett slags liten sextant, ficksextant. —
-TELEFON. [jfr holl. doostelefoon] telefon hvars samtliga delar inneslutas i en liten dosa. 2 UB 3: 499 (1897). —
-TILLVERKNING~020. —
-VATTENPASS~102. fys. o. landtmät. vattenpass bestående af en låg, cylindrisk metalldosa, lufttätt tillsluten af ett glaslock med konkav innersida; rundt vattenpass, centrumnivå; jfr -LIBELL. JernkA 1839, s. 226.
B (numera bl. med anstrykning af dial.): DOSE-LOCK, se A.
Spalt D 1991 band 7, 1922