| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DRYFTA dryf3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) (numera bl. bygdemålsfärgadt) rensa (säd, frön o. d.) från damm, agnar, slökorn, ogräsfrön o. d. medelst en vanna l. ett ”dryfttråg” (hvari säden osv. omskakas o. kastas ett litet stycke upp i luften, men så att den faller tillbaka ned i tråget), vanna; äfv. om liknande tillvägagångssätt vid utvinning af guld. Såsom man kastar och dryfftar korn. GlossaJer. 51: 2 (Bib. 1541). Någre (af guldgräfvarna) .. dröfta / .. det gåhla blancka Skarn. Dahlstierna (SVS) 57 (1697). Sädeskornen (till korngryn skulle på 1850-talet) ’stampas’, för att skalen skulle avskiljas, därefter skulle de ’dryftas’ och sållas. SWiik (1910) i Hembygden 1913, s. 12. — i utvidgad anv. När de små (furu-)träden hafva stigit vid pass et finger i högden, så dryftas (dvs. skakas) litet jord med någon gödsel blandad öfver dem. Trozelius Rosensten 130 (1752). — särsk.
a) (†) strösalta, lätt salta (sill); jfr DRÅSA, DRÖSA. Skal man then ströming lathe tilpynte effter thet sett, som skånesilden tilpynttes pläger, så att man dröffter same ströming met saltett och legger honum effter thet skick, som man pläger legge skånesijlden i skånefijskett, och vele vij haffve sådane dröfftett ströming till oss met förste öpett vatn. GR 24: 199 (1554). Därs. 25: 24 (1555).
b) (†) ”dundra” (se d. o. 6). Sedan (hamp-) knipporna .. äro droftade, afstrykas de öfriga ännu qvarsittande fröen tillika med sina hylsor, med en linknoppskam. Alm(Sthm) 1832, s. 44.
2) [användningen införd af VRydberg efter d. drøfte i samma bet.; jfr Holm Rydberg 111 f.] bildl.: granska l. undersöka (en sak l. fråga) ur olika synpunkter o. med öfvervägande af skälen för o. mot (i syfte att åstadkomma en utredning af saken), diskutera, debattera, ventilera. Saken dryftades länge och väl, utan att man kom till något resultat. Upptaga en fråga till dryftning. Det långrandiga dryftandet af ”Alabamafrågan” (i engelska parlamentet). VRydberg i GHT 1872, nr 140, s. 2. Ett lag artister, som dryftade det hos oss hittills olösta .. problemet, hur konsten skall kunna föda sin man. SvTidskr. 1892, s. 57. De olika typer af internationell skiljedom, som dryftats i nyare tider. 2NF 25: 997 (1917). — jfr: ’Dryfta’ ha de skojat så länge med, att man nu kan börja nyttja det på allvar. Warburg Rydberg 2: 170 (cit. fr. 1875).
B (starkt bygdemålsfärgadt): DRYFTE-TRÅG, se A.
C (knappast br.): DRYFTS-TRÅG, se A.
Spalt D 2223 band 7, 1922