Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÄLL dräl4, sbst.1, r. l. m. ((†) n. Stiernman Com. 2: 566 (1648; samma s. äfv. r. l. m.)); best. -en, äfv. -n; pl. (i bet. olika slag l. stycken af dräll) -er32, äfv.40, sällan -ar (-ar Topelius Fält. 4: 243 (1864), Klint (1906); -er o. -ar Rydqvist SSL 2: 308 (1857)).
Ordformer
(drel Lælius Jungf. A 2 b (1591: Drelduker), OxBr. 11: 749 (1640: Drels handkläde); drell HSH 37: 21 (1548: Drelleduck), Risingh Kiöph. 91 (1669). dräl BtÅboH I. 8: 204 (1635: Drälssdukar), ÅgerupArk. Bouppt. 1749, BoupptVäxiö (1771: dräls Kiortel); dräll OxBr. 11: 700 (1637: Sarveten dräll) osv.)
Etymologi
[liksom ä. d. drel (d. drei(e)l) af mnt. drelle (t. drell, holl. dril(l), drell; jfr DRILL, sbst.8), af mht. dril(i)ch (t. drillich). Det t. ordet är en substantivering af fht. adj. drilich, trefaldig, bildadt efter lat. trilix, tretrådig, af tri-, tre-, o. licium, väftråd. Väfvens bindning var urspr. så anordnad att tre bredvid hvarandra liggande varptrådar lyftes l. sänktes samtidigt under väfningen]
väfn. benämning på vissa, täta o. fasta, fasonerade l. ofasonerade väfnader, tidigast af lin, men sedermera äfv. af hampa, bomull l. jute; vanl. om till duktyg använd sådan linneväfnad som är försedd med enkla (uteslutande gm trampning åstadkomna) mönster (motsatt: damast); tidigast måhända (jfr språkprofvet fr. 1548 under DRÄLLS-DUK) o. ännu ofta i icke fackmässigt språk mera obestämdt: mönstradt duktyg, mönstrad väfnad; äfv. koll. l. sammanfattande l. mera abstr., om detta sätt att väfva. OxBr. 11: 719 (1637). Släsisch (dvs. schlesisk) Dräll. Stiernman Com. 2: 566 (1648). Dukar af dräll. BrölBesv. 285 (c. 1670). 2 gardiner af dräll med frantzar och kappor. Wrangel TessPal. 36 (i handl. fr. 1735). Fina Lärfter, Dammast och annan Dräll. Celsius HushAlm. 1743, s. 33. Trekantig dräl (dvs. med trekanter i mönstret). ÅgerupArk. Bouppt. 1749. Vackra Dräller. VetAH 1754, s. 136. En af Dräll ihopsydd säck. SP 1782, nr 50, s. 4. Vill inte hennes nåd se min dräll i väfstolen, han går i åtta skaft. Wetterbergh Penning. 398 (1847). (Morgon-)rockar .. af .. randig dräll. SthmModej. 1850, s. 48. Ingen dräll, eller annan konstigare väf kunde uppsättas utan hennes råd. Palmblad Nov. 4: 128 (1851). Så fordrande textilalster som tapisseri eller ”flämsk”, flossa och dräll. PGWistrand i Fatab. 1911, s. 69. — jfr BOLSTERVARS-, BYX-, DAMAST-, DIRDOM-, DUK-, DUN-, FOT-, GÅSÖGON(S)-, HANDDUKS-, KORN-, ROSEN-, SERVETT-DRÄLL m. fl.
Ssgr: A: DRÄLL-DAMAST-GÄRNING. (†) jfr -VERK. Amelaken (dvs. bordduks-) eller Dräll Damasch gärning eller aff annat Munster. Stiernman Com. 2: 566 (1648). —
-DUK, -DUKTYG, se C. —
-FABRIK. (drälls- Sundelius)
1) (†) (fabriksmässig) tillverkning af dräll. Sundelius NorrköpMinne 96 (cit. fr. 1724). Därs. 101 (cit. fr. 1755).
2) fabrik för tillverkande af dräll. Stiernstolpe Arndt 4: 34 (1808). —
-GARDIN. (förr) Uthi yttersta Förmaket (finnes) .. 3 st. Dräll gardiner med Kappor. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). —
-LÄRFT. drällväfnad af linne. Hahnsson (1888). —
-MÖNSTER, se C. —
-SERVETT. (dräll- Serenius (1734; under diaper) osv. drälls- VDAkt. 1665, nr 302, osv.). —
-VERK. (†) = DRÄLLS-VÄFNAD. Drel-verck til serueter och bollducker. OxBr. 11: 431 (1629). —
-VÄF, -VÄFNAD, -VÄFSTOL, -VÄFVARE, se C.
B (†): DRÄLLE-DUK, se C.
C: DRÄLLS-BORDDUK~02 l. ~20. BtÅboH I. 4: 180 (1632). —
-BYXOR, pl. Ett par blårandiga drällsbyxor. Backman Reuter Lifv. 1: 17 (1870). —
-DUK. (dräll- HSH 37: 21 (1548), Fatab. 1907, s. 92. drälle- HSH 37: 20 (1548). drälls- BtÅboH I. 8: 204 (1635) osv.)
1) bordduk af dräll. Drelleduck medtt 2 1/2 bredh om 6 1/2 aln lång, medtt 8 par w(år) n(ådige) Herres och w. n. Frus wapn. HSH 37: 20 (1548). En snöhvit, glänsande drällsduk lades (på bordet). Carlén Repr. 244 (1839). jfr DAMAST-DRÄLLSDUK.
2) (†) om visst plagg tillhörande den kvinnliga dräkten: halsduk? hufvudkläde? (Prästernas) Hustrur och döttrar gå effter Frw wijs medh theres Drelduker, wijdhe Ärmer, Kiortilen skal draghas effter. Lælius Jungf. A 2 b (1591). —
-DUKTYG~02 l. ~20. (dräll- SvT 1852, nr 15, s. 1, osv. drälls- DA 1824, nr 109, s. 10, osv.) —
-FABRIK, se A. —
-HANDDUK~02 l. ~20. 4 släta drälshandukar. Fatab. 1911, s. 84 (i handl. fr. 1771). —
-HANDKLÄDE~020. OxBr. 11: 749 (1640). —
-KJORTEL. (förr) BoupptVäxiö 1771. —
-KOFTA. (förr) BoupptRasbo 1769. —
-MÖNSTER. (dräll- BoupptVäxiö 1869 osv. drälls- Ekenmark osv.) Ekenmark Lb. 71 (1847). —
-SERVETT, se A. —
-VÄF. (dräll- Wetterbergh Penning. 398 (1847) osv. drälls- Fatab. osv.) äfv. abstr. Fatab. 1911, s. 84 (i handl. fr. 1763). —
-VÄFNAD. (dräll- Dalin (1850) osv. drälls- Törnsten osv.) Törnsten Linnel. 6 (1787). —
-VÄFSTOL~02 l. ~20. (dräll- Lönnberg Skogsb. 52 (1881) osv. drälls- BoupptToftnäs 1768). —
-VÄFVARE. (drälls- Rydqvist StatsekonBetr. 104 (1865)) person som väfver dräll; särsk. om person som har detta till yrke. (Ty.) Bild-Weber .. (sv.) dräll-väfvare, damast-väfvare. Lind (1749; under bild-weber). —
-VÄFVERI~002 l. 1004. Stiernman Com. 5: Reg. (1771). Fernow Värmel. 640 (1779).

 

Spalt D 2253 band 7, 1922

Webbansvarig