Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÄN drä4n, n.; best. -et; pl. = ((†) dräns Swederus, Dalin (1871)).
Ordformer
(tidigast skrifvet drain)
Etymologi
[liksom t. o. fr. drain af eng. drain, sbst. till drain, v. (se DRÄNERA)]
konkret: dränering; om rör o. dyl. hvarigenom vatten osv. afledes.
a) (knappast br.) i fråga om afledning af vatten: täckdike, rördike. De täckta dikena kallas drains. Swederus Weckherlin 37 (1847). Hahnsson (1888).
b) kir. i fråga om afledandet af var o. d.: dränage, dränagerör. DuodSanal. (1885).
Ssgr: (a) DRÄN-LEDNING. (föga br.) konkret. Några ingeniörer uppsamla (vid kloakanläggningar) grundvattnet i särskilda dränledningar. TT 1895, B. s. 64. —
-RÖR.
a) (föga br.) till a: dräneringsrör. TLandthush. 1861, s. 365.
b) till b: dränagerör. Hygiea 1870, s. 336. —
(a) -TEGEL. (föga br.) jfr -RÖR a. Swederus Weckherlin 38 (1847). —
(a) -ÖGA. (föga br.) om mynningen af ett dräneringsrör. Holmström Naturl. 2: 25 (1889).

 

Spalt D 2256 band 7, 1922

Webbansvarig