Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DYRD dy4rd, äfv. dyr4d, r. (m. Sahlstedt, Weste, Dalin (1850), Kindblad (1870); f. Sundén (1885), SAOL (1889), Lundell) ((†) n. Möller (1808)); best. -en.
(numera bl. ngn gg arkaiserande) (högt) värde, förträfflighet, härlighet, ära, glans, anseende; förr äfv. i åtskilliga andra bet. (motsv. liknande anv. af DYR, adj., o. DYRBARHET), t. ex. dyrbarhet, prakt, vikt, viktighet, betydelse. Gull, Silfuers, och Koppars genlijkning emot huarandra, i dyrd, och wärde. Stiernhielm Arch. P 1 a (1644). Risingh Kiöph. 39 (1669). Alt Silckes Pracht och Dyrd, .. / .. Demanters dyra Lius, / På Helgedomens Wicht wog mindre än som inte. Runius Dud. 2: 117 (1698). Kunglig dyrd och ära. Kolmodin QvSp. 1: 431 (1732). Sälde-löfvet (dvs. säljens löf) .. äger den dyrd uti och af sig sielf, at det allena kan gjöra en fattig Man förmögen. Boije Landth. 26 (1756). (Prästerna) böra .. gifva agt, på Ämbetets höga dyrd, värde och helgd. SvMerc. IV. 1: 243 (1758). Innan de (första stegen till sedernas försämrande) kunna kännas i sin rätta dyrd och skadeliga fölgder. SP 1779, s. 1024. Fadrens adliga dyrd och modrens lockande fägring. Wallin Vitt. 2: 96 (1821). Korsstraffet, vanärande i romarnes ögon, men omstråladt af dyrd i kristianernas. Rydberg Sägn. 64 (1874). Riddersman, / din ätt och börd jag skönja kan / men ej din dyrd och vandel. Karlfeldt FridVis. 72 (1898). De unge af yrkesidkarne, hvilka i en framtid .. skola upprätthålla industriens dyrd. Key-Åberg SLorS 17: 66 (1899). — jfr KONSTNÄRS-, KUNGA-DYRD.
Spalt D 2457 band 7, 1923