| Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DÄRUR4~1 l. 04, i sht förr äfv. DÄRUTUR4~01 l. 104, adv.
(i sht i skriftspr.)
1) i lokal bem.: (ut) ur den l. det l. denna l. detta osv. l. ut ifrån det stället osv., (ut) därifrån; äfv. mer l. mindre bildl. Jorden öppnade sig och lågor uppstego där(ut)ur. Wij .. moste vthhärdha (med kriget) till des wij medh ähra och tryghett kunne wekla oss dervthur. RARP 2: 147 (1634).
2) i fråga om det förh. att ngt hämtas ur ngt l. uppkommer l. leder sitt upphof l. härledes ur ngt o. d.: ur den l. det l. denna l. detta l. l. det förhållandet osv.; däraf, därifrån. Därur kan ingen slutsats dragas. Härom har N. N. skrifvit en intressant uppsats; jag lånar därur följande rader. Carl XI (1686) i HH XVIII. 2: 18. Lefvande fromhet och tro, det är roten till menniskovärdet; / allt, som hos slägtet är bäst, blommar och växer derur. Tegnér 2: 238 (1837). —
Spalt D 2541 band 7, 1923