| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
EFFEKT efäk4t, ngn gg äf- (äffä´ckt Dalin), r. (m. Dalin (1850)) ((†) n. Växiö domk. akt. 1664, nr 241, Därs. 1681, nr 135); best. -en; pl. -er. Anm. Förr användes stundom den lat. (neutrala) pl. effecta. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 53 (1656; i bet. 2).
1) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. lat.] (†) utförande, verkställighet, fullbordan; särsk. i förb. ställa ngt i effekt(en) [jfr eng. to bring to effect, fr. mettre en effet, lat. ad effectum adducere], verkställa ngt, vinna l. nå sin effekt l. komma till effekten, komma till utförande, fullbordas. (Adeln begär att) den förklaringh Adelen bekomme på dehres inlagu vtj sidsta Rijkzdag, motte winna sijn wurcklige effect. RARP 2: 130 (1634). (Drottning Kristina vill låta) sin Cröningh nå sin fullkommelige effect och medh tillbörligh solennitet förrättas. Därs. 4: 464 (1650). Huru (förslaget att understödja prästänkorna) skulle ställas i Effecten af körkians Medel, blijr något swårare. Växiö domk. akt. 1701, nr 177. Vi (sammansvuro) oss 20 st. officerare att i hemlighet eschappera … Men innan det kom till sielfva effecten, var der en adjutant ibland oss .. (som) angaf oss hos wojwoden. Roland Minnen 14 (c. 1748). Pfeiffer (1837).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] verkan, följd, påföljd; numera, utom möjl. i filosofiskt fackspr., nästan bl. i sg. (Icke) ha (den ringaste) effekt. Vara utan effekt. Oxenst. brefv. 1: 322 (1626). (Luften åstadkommer) genom sina åtskillighe qualiteter, vthi wår Lekamen .. åtskillige effecter. Palmcron Sund. sp. 262 (1642). Uti medicinen brukas .. (cinnober) för fallandesot och raserie, dok utan någon synnerlig effect. Linné Beskr. ö. stenr. 60 (c. 1747). Inga själsfenomen finnas, de där ej uppbäras af kroppsliga förutsättningar och åtföljas af kroppsliga effekter. Schéele Själsl. 58 (1894). Efter effekten av det skjutna skottet anande ofärd, beslöt jag (osv.). SvD(L) 1916, nr 172, s. 3. — jfr ELD-, TOTAL-EFFEKT m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (knappast br.) närmande sig l. övergående i bet.: ändamål, syfte. Det var ju just till den effekten, som Rudbeck stält till hela historien. Annerstedt Rudbeck Bref LXXVII (1899) [jfr eng. to that effect, fr. à cet effet].
b) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.; i fr. eg. ellips av effet de queue, verkan av kön] spelt. i fråga om biljardspel: verkan av stöt som ej är riktad mot bollens medelpunkt. Wilson Spelb. 68 (1888). — jfr KONTRA-, SIDO-EFFEKT.
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; eg. ett specialfall av 2] om inverkan på sinnet l. känslan: verkan, intryck.
a) om verkan l. intryck (på åskådaren, åhöraren l. läsaren) av ett konstverk l. en konstnärlig framställning l. av ett (natur)sceneri l. en naturföreteelse, ett handlande l. uppträdande l. ett föremål vilket som helst betraktat ur estetisk synpunkt; i sht i uttr. göra god l. dålig, mycken l. ringa effekt o. d., (vara) av mycken l. god effekt o. d.; äv. konkretare om detalj (l. förknippning av detaljer) i ett konstverk osv. som gör l. är särskilt beräknad på att göra (ett starkt) intryck. SP 1779, s. 665. (”Oden”) blef uppförd temmeligen väl, och gjorde temmeligen effect. Leopold (1790) i 2 Saml. 8: 78. Vägen ifrån Lund till Malmö är oändeligt rik och vacker … Malmö stad vid slutet af taflan och Köpenhamns torn i lointain; gör en obeskrifvelig effect. C. H. Anckarsvärd (1817) i Hist. tidskr. f. Skån. 4: 82. Ännu vid middagstiden, den 28, kluddrade stadens skickligaste målare på sista effecten i transparenten. Knorring Cous. 2: 123 (1834). (Det) har med skäl anmärkts, att .. (Echegarays) karakterer oftast äro öfvermenskliga, .. utveckling och upplösning kallt matematiskt beräknade, effekterna ofta knalleffekter. NF 20: 576 (1897). (Barocken är) en lyxkonst, som äfven indrog materialet som sådant i den konstnärliga effekten. Hahr Arkitekt. hist. 366 (1902). — jfr BELYSNINGS-, DAG-, ELD-, FÄRG-, GODTKÖPS-, HEL-, KNALL-, KONST-, KONTRAST-, KRAFT-, LJUS-, LUFT-, MOLN-, MÅN-, NATT-, ORKESTER-, PANORAMA-, TEATER-, TOTAL-, VÄLLJUDS-EFFEKT. — särsk.
α) närmande sig o. övergående i bet.: överdriven, ”chargerad” effekt (se ovan). (N. P. Ödman) sträfvar ej efter sensation och effekt. C. D. af Wirsén i PT 1910, nr 304 A, s. 3.
β) [jfr motsv. anv. i t.] spinn. o. vävn. om gm teknik, mönster l. färg vunnen speciell estetisk effekt; särsk. om den glans l. skiftning i glans l. i färg som föreligger hos garn l. tyger vid vilkas framställande enbart l. delvis (särskilt) glänsande resp. mångfärgat material användts. Vi kunna .. på rätsidan (av tyget) anbringa olika bindningar .., vissa blad och blommor i kypert med olika effekter för nerver, skuggor och stjälkar. 2 Uppf. b. 8: 327 (1900). — jfr BINDE-, INSLAGS-EFFEKT.
b) (föga br.) i annan anv. Arméns flottas reqvisitions-förslag borde ökas med 1/4, dock så att franske ambassadören ej finge kännedom derom, enär det skulle på honom göra ”en elak effekt”. Odhner G. III 1: 194 (cit. fr. 1772). (Det) förundrade .. mig bra ofta, att Axel tyckte så litet om dig, att du icke gjorde minsta effect på honom. Knorring Cous. 2: 101 (1834).
4) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; eg. ett specialfall av 2] tekn. verkning, arbete, prestation; i sht i fråga om maskin, kraftkälla o. d.; särsk.: mängd arbete som en maskin l. kraftkälla förmår lämna på viss tidsenhet, vanl. en sekund. Effecten uti en upfordring (beräknas) almänt .. efter tyngden som upfordras ock hastigheten i upfordringen tillika. P. Elvius i VetAH 1742, s. 74. Maskinsystemen äro .. afsedda att med användande af konstgjordt drag (bläster) utveckla en effekt af 4,500 indikerade hästkrafter. SDS 1899, nr 553, s. 3. En för stark vind konstruerad motor (blir) .. vid svagare vind onödigt tung och arbetar således med för stort friktionsmotstånd och ger sämre effekt. 2 Uppf. b. 2: 478 (1901). Den sedan någon tid i marknaden förda tantallampan .. utmärker sig bland annat genom en utomordentligt hög effekt. PT 1905, nr 254, s. 3. — jfr ARBETS-, KRAFT-, LJUS-, MASKIN-, MAXIMI-, VATTEN-, VÄRME-EFFEKT m. fl. — särsk.
a) i numera obr. förb. Nya spelett (vid Sala gruva) ähr nu färdigh åch giör sin effeckt mädh litäd vatn. E. Fleming (1646) i Oxenst. brefv. 11: 354.
b) [jfr t. nutzeffekt, eng. useful effect, fr. effet utile] i förb. nyttig effekt, om den del av en maskins l. kraftkällas arbetsförmåga som verkligen kan utnyttjas (o. som sålunda ej åtgår för att övervinna friktion o. annat motstånd l. på annat sätt förloras). Tidskr. f. byggn. 1859, s. 170. 80 hästkrafters nyttig effekt. Tekn. tidskr. 1874, s. 133. 2 Uppf. b. 2: 481 (1901).
Anm. till 4. Ej sällan användes effekt i st. f. ’verkningsgrad’ om (det i procent uttryckta) förhållandet mellan en maskins l. en kraftkällas nyttiga effekt o. dess indicerade l. potentiella arbetsförmåga. (Sagebiens vattenhjuls) effekt uppgår till och öfverstiger 80 proc. Tekn. tidn. 1871, s. 71. Af turbiner af olika slags typer fordrar man, att de skola gifva en effekt af 75 à 80 procent. S. Arrhenius i Meddel. fr. jordbruksdep. 1: 32 (1901). Anv. klandras t. ex. (med anledning av sist anförda språkprov) i Tekn. tidskr. 1901, M. s. 104.
5) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr. ävensom lat. (i jurid. språk) cum effectu] (†) (verklig) innebörd, innehåll. Stadholleren .. och secretereren (skola) .. icke uttyda eller declarera vår bescrefne Sverigis lag alleneste effter thenn uclara bockstaf eller text, utan och så medt et got christeligit samvet och udi sin grundtlige effect eller menung. RA 1: 265 (1540). Höpken 2: 341 (1757).
6) i pl. om (eg. producerade l. förvärvade) föremål l. saker av olika slag; ngn gg i sg. om enskilt dylikt föremål.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera mindre br.) handel. tillverkningar, produkter, varor. Oxenst. brefv. 11: 470 (1632). Kongl. Maj:t efterlåter i Nåder, det .. alle .. Handlande, om deras Tilwärckningar ock Effecter, .. måge .. hafwa en fri Disposition. Publ. handl. 1: 57 (1719). (Vi) förskrifva (från utlandet) kram för redbare effecter. Dalin Arg. 1: nr 17, s. 7 (1733; uppl. 1754: redbart gods). SFS 1864, nr 62, s. 1. Fliesberg Handb. f. köpm. 2: 207 (1900). — jfr BERGS-, JÄRN-, LADUGÅRDS-, SKOGS-, STÅL-, SÅG-, TRÄVARU-, VIRKES-EFFEKT(ER) m. fl.
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera knappast br.; se dock nedan) i sht handel. tillgångar, egendom. Åstrand (1855). Nisbeth Handelslex. (1867). Östergren Främ. ord (1909, 1912). — jfr PAPPERS-EFFEKT(ER). — särsk. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera mindre br.) handel. om värdepapper av olika slag ss. aktier, växlar o. obligationer, i sht statspapper. Åstrand (1855). Banken .. belånar varor, aktier och effekter eller andra hypothek. SFS 1864, nr 59, s. 20. Nisbeth Handelslex. (1867). Jungberg (1873). K. Wicksell hos Fliesberg Handb. f. köpm. I. 2: 370 (1899). 2 NF (1907). jfr BÖRS-, STATS-, VÄRDE-EFFEKT(ER) m. fl.
c) allmännare: saker; tillhörigheter; tillbehör. C. G. Rehnsköld (1704) i Karol. krig. dagb. 9: 96. De förmögnaste hade (vid eldsvådan) med sina bästa effecter flytt i hvalf och kälrar. SP 1779, s. 1127. Diverse smärre effekter, såsom en spegellåda, ett par pistoler, något kläder och linne, med mera. Gosselman Col. 1: 64 (1828, 1830). PT 1904, nr 207 A, s. 3. — särsk.
α) (i fackspr.) om föremål som användas för ngt visst ändamål, ss. redskap, instrument o. d.: inventarier, persedlar. Ad. prot. 1847—48, 8: 158. Genom offentlig auktion .. försäljas följande kasserade effekter: 1 st. fyrkoppladt tanklokomotiv (osv.). SDS 1897, nr 101, s. 3. Inom järnvägspostkupé .. skall i regel finnas en dokumentslåda .., sigill .., .. samt stämpellåda, stämpelplatta och påssax, hvilka effekter räknas till förbrukningsartiklar. Döss o. Lannge Postb. 281 (1908). — jfr AMMUNITIONS-, FÖRBRUKNINGS-, FÖRRÅDS-, KONSUMTIONS-, KONTROLL-, PAPPERS-, SIGNAL-, SJUKVÅRDS-EFFEKT(ER) m. fl.
β) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om föremål som medföras av resande: personliga tillhörigheter, resgods, bagage. (Besättningen å från smittad ort anländande fartyg) måste .. (före avmönstringen) transportera sina Effecter och Varor uti Magazinet, och der förrätta deras rening. P. Dubb i VetAH 1818, s. 47. Tj.-regl. v. SJ 1862, s. 136. Hvarje passagerare inuti vagnen eger utan särskild betalning medföra 60 ℔ effekter utom hattfodral. Ill. Sv. 1: 5 (1873). 2 NF (1907). — jfr PASSAGERAR-, RES-EFFEKT(ER).
Anm. I ä. tid anträffas utan effekter i bet. ’utan affekt’, ’utan mannamån’: (Ständerna böra) flijtigdt öfwersij (G. II. A:s förslag till förmyndarregering), alltt med eenigt moodh och vthan effecter öfwerleggia. RARP 2: 112 (1634). (Borgmästare Piper i Nyen) skulle främst vaka öfver att justitieväsendet blefve ”utan effecter administreradt” och enhvar .. utan väld dömd efter Sveriges lag. C. v. Bonsdorff i Acta soc. sc. fenn. 18: 402 (cit. fr. 1646). Säkerl. föreligger här en (redan på utländsk botten skedd) sammanblandning med AFFEKT (jfr d. o. 3); jfr att i it. en liknande sammanblandning skett mellan effetto o. affetto o. att ä. fr. effet förekommer i liknande anv.
(4) -ENHET~02 l. ~20. enhet (t. ex. en hästkraft, en watt) för (beräkning av) en maskins l. kraftkällas effekt. —
(4) -FAKTOR. [efter t. leistungsfaktor] benämning på det tal varmed vid elektrisk växelström voltampèretalet skall multipliceras för att visa den verkligen frambragta effekten; jfr KRAFT-FAKTOR. Tekn. tidskr. 1900, M. s. 114. —
(3 a) -FULL. Den stora och effektfulla Musiken till Alexanders fest. Journ. f. litt. o. theat. 1811, s. 1195. (Teater-)Stycket är effektfullt. C. D. af Wirsén i PT 1903, nr 100 A, s. 3. —
(4) -FÖRLUST. —
(6 c β) -FÖRSÄKRA. (i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ING) försäkr. försäkra mot förlust av l. skada å personliga tillhörigheter. Hvarje man (av besättningen å ett fartyg) var dels olycksfallsförsäkrad .. dels effektförsäkrad. PT 1913, nr 294 A, s. 2. —
(3 a β) -GARN. särsk. om briljant- o. fantasigarn samt garn som framställts av olikfärgade trådar under förändring av vridning o. spänning. (Ramifibern) har särdeles mångsidig användning, exempelvis .. såsom effektgarn att ersätta silke. 2 Uppf. b. 8: 227 (1900). —
(3 a) -HUNGER. —
(2, 3, 4) -LÖS. —
-LÖSHET—0~2 l. ~20. —
(3 a) -MAKERI01004. Charlataneri och effectmakeri (i musiken). Sv. litt.-fören. tidn. 1838, sp. 181. —
(3 a) -MEDEL. medel att framkalla effekt. (Halévys opera ”Judinnan”) är (icke) alldeles fri från Meyerbeerska effektmedel. Wegelius Mus. hist. 422 (1893). —
(3 a) -MÅLERI~002 l. 01004. måleri som huvudsakligen strävar efter effekter. —
(4) -MÄTARE, r. apparat för beräkning av effekt vid växelströmsanläggning. —
(4) -MÄTNING. —
(3 a) -PJÄS. (”Prinsessan af Bagdad”) tillhör icke Dumas fils’ bästa stycken. Det är en effektpjes. K. Warburg i GHT 1898, nr 281 A, s. 3. —
(4) -PROCENT. —
(4) -PROV. —
(3 a) -RIK. —
(3 a) -SCEN. scen i ett skådespel som är avsedd att framkalla l. framkallar effekt; äv. allmännare om uppträde som gör l. är beräknat på att göra (ett starkt) intryck. —
(3 a) -STYCKE. —
(3 a β) -TVINNING. I vissa fall åsyftas (med tvinningen) ett vackrare utseende genom olika färger eller på annat sätt (effekttvinning). 2 Uppf. b. 8: 255 (1900). —
(3 a β) -TYG. briljanttyg. —
(4) -UPPSKATTNING~020. —
(4) -VÄRDE.
Spalt E 60 band 7, 1917