Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFFRONTERI ef1roŋteri4 l. e1-, ngn gg äf1-, l. -ont-, l. 01—, n.; best. -et l. -t; pl. -er.
Ordformer
(ofta skrivet effronterie)
Etymologi
[liksom t. effronterie, eng. effrontery, av fr. effronterie, av effronté, oförskämd (jfr redan lat. effrons med samma bet.), av é- (se EX-) o. front (se FRONT), panna, här: panna som kan rodna av blygsel (jfr il n’a point de front, han har rakt ingen skam i sig); jfr med avs. på bet.-utvecklingen it. sfacciato, oförskämd, sfacciatezza, oförskämdhet, som återgå på lat. ex o. facies (it. faccia), ansikte (jfr it. un uomo senza faccia, en människa utan blygsel). Jfr ytterligare ha panna att göra något, ävensom eng. to have the face l. the cheek to do something (eg.: panna, ansikte, kind som icke rodnar)]
(numera föga br.) fräckhet, oförskämdhet, skamlöshet, oförsynthet. Johansson Noraskog 3: 278 (i handl. fr. 1762). Med ett effronterie utan like .. uppträdde (Fredrika Bremer) mot Strauss. Sturzen-Becker 1: 110 (1845, 1861). NF (1880).

 

Spalt E 70 band 7, 1917

Webbansvarig