| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERSOM äf3ter~som2 l. 40~1, äv. 104 (e`ftersom Weste), o. EFTER SOM 30 2 l. 40 1, konj. o. konjunktionellt uttr. Anm. 1:o. Förbindelsen av EFTER o. SOM skrives i ä. tid omväxlande ss. två o. ss. ett ord, dock såsom det vill synas oftast på det förra sättet. Från o. med senare hälften av 1700-talet har hopskrivning blivit regel, då förbindelsen användes ss. kausal konj. (se 2); särskrivning förekommer, ehuru medgiven av Rydqvist SSL 5: 118 (1874) o. Linder Regl. 178 (1886), i denna bet. endast undantagsvis. Omvändt särskrives förbindelsen i nyare tid allmänt i bet. av jämförande konjunktionellt uttr. (se 1), dock synes på allra sista tiden en större benägenhet än förut framträda att även här hopskriva beståndsdelarna. Moderna ordböcker o. lexika skilja i allmänhet mellan eftersom, kausal konj., o. efter som, jämförande konjunktionellt uttr. Härmed kan jämföras, att samma fördelning mellan eftersom o. efter som äger rum i den moderna danskan. 2:o. Jämte efter som o. eftersom förekomma i ä. tid äv. efter såsom (Schroderus Liv. 62 (1626; i bet. 2), Girs G. I 50 (c. 1630; i bet. 1), Nordberg C. XII 1: 718 (1740; i bet. 2)), eftersåsom (Växiö domk. akt. 1685, nr 109 (i bet. 2)) o. efter såsom att (Widekindi Krigsh. 374 (1671; i bet. 2)).
1) ss. jämförande konjunktionellt uttr.
a) [jfr motsv. anv. i fsv., d., isl., t. o. gr.] (†) för att beteckna överensstämmelse i allm.: i enlighet med vad, enligt vad, på det sätt l. till den myckenhet osv. som, såsom, i likhet med vad, liksom; jfr EFTER I 15 f ε. At .. rette scatter vtgaa epter som gammalt oc foor(n)t var j fortiden. G. I:s reg. 1: 256 (1524). Effter som scrifften, ther om inne håller, / Leffde han ther, en godhan ålder. Tob. com. B 1 a (1550). (De) ville .. med honom procedera (dvs. förfara), efftersom han förtiänt haffver. RP 8: 67 (1640). Skalderna ristade .. sina runor i trä eller på stenar, effter som the af sine förfäders bruk nummit hade. Swedberg Schibb. e 4 b (1716). (En sann kristen) är tjenstaktig mot alla, eftersom Gud i sitt ord befaller. Schartau Pred. 144 (1821). — särsk.
α) inledande en relativ bisats: i enlighet varmed. Altså låtom wi (Carl XI) osz mehrben(ämn)-d(a) Handbok i nåder behaga: eftersom wi henne också härmed gillom och stadfästom. Handb. 1693, Konf. s. 3.
β) användt för att uttrycka en inskränkning l. reservation, närmande sig l. övergående i bet.: för så vidt som l. i den mån som. G. I:s reg. 1: 275 (1524). Nw wilie wij epter som gudh giffuer nådhena, besee hwadh .. (munkarnas) löffte och wesende är. O. Petri Clost. B 1 a (1528). Att jagh denne saak, efter som jagh denn förstår, någett urgeret .. haffver. Oxenst. brefv. 5: 62 (1613). Eftersom jag förstår, så har han orätt. Dalin (1850).
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] för att beteckna att motsvarighet äger rum i flera alternativa l. samtidigt förekommande fall: i varje särskilt fall på det sätt l. i den myckenhet osv. som, i den mån som, i förh. l. proportion till vad l. huru, beroende på huruvida; numera ofta med ett föregående, förstärkande allt; jfr ALLT, adv. 9 b α o. EFTER I 15 f α β’. Hwar (skall betala) epter Som køpslagenen tiil gongen ær. G. I:s reg. 1: 203 (1524). Skall hwartere skylle (dvs. giva ss. utskyld) årligen en halff finsk lest, i allerhande sädh, och vnder tijden mere, effther som årswexten (är). Därs. 17: 231 (1545). Är här een som Freden önskar; / Strax fins en som älskar Krijg / Efter som hwar en sijn nytta, / Och til fördeel seer sitt ram. Stiernhielm Fred. 13 (1649). Ett stort antal ledamöter (invaldes i Vetenskapsakademien) på samma gång .., hvilka sedan fördelades på de lediga rummen i klasserna, efter som de bäst passade. Berzelius Själfbiogr. ant. 115 (c. 1845). Allt efter som detta vemod gör sig mer eller mindre bemärkt, uppkomma olika former af .. humor. Ljunggren Bellm. 7 (1867). Föremål synas större eller mindre, eftersom vi betrakta dem i den ena eller andra omgifningen. Rein Psyk. II. 1: 262 (1891). — [jfr fsv. äptir þy sum .. til] (numera bl. vard.) i förb. (allt) efter som .. till. Äpplena kostar, allt efter som de är till. (Prästerna skola hjälpa till att underhålla knektarna) efter som hwar och en är rijk och förmögen til. G. I:s reg. 14: 364 (1542). Schroderus Osiander III. 1: 357 (1635).
c) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] för att beteckna att händelser l. företeelser utveckla sig parallellt med varandra: i den ordning som, i den mån som; numera vanl. med ett föregående förstärkande allt; jfr ALLT, adv. 9 b β. Jag .. kiände Modet .. på nytt qvickna alt efter som denne vijse Vännen med mig talade. Ehrenadler Tel. 46 (1723). Then Lappska Bibelen .. utur hvilken han anteknade och i alphabetisk ordning ställde orden, efter som the förekommo. Ihre Föret. XXVII (1779). De nödvändigaste utgifterna skulle stiga ännu högre, allt eftersom sönerna växte upp. De Geer Minnen 1: 112 (1892). Regementena helsade, allt eftersom de passerade, med trumslag Sveriges stolta kungsflagga. Quennerstedt Ögonblicksbilder 12 (1894). Det gröna (dvs. havets gröna färg) blir gult, gyttjefärgadt, eftersom vi närma oss Jangtsemynningens gapande tratt. Nyblom Österut 29 (1908).
2) [jfr motsv. anv. i d., mnt., t., fr., it. o. lat.] ss. kausal konj.: då, som, alldenstund, emedan, enär, därför att; jfr EFTER III 2. Schroderus Liv. 62 (1626). Effter såsom at the Swenske .. i thetta Krijget hafwa offta widh thenna Stadens (dvs. Pleskovs) attaquerande lijdit stora förhinder, håller iagh icke för otienligit om iagh något lijtet förmäler om thes gamla wäsende, gräntzer och befästning. Widekindi Krigsh. 374 (1671). Jag vill .. inskränka mig till tvenne (anekdoter), — efter som jag har ordet. Wingård Minnen 2: 88 (1846). Mäster Gudmund var högvuxen och borde sett ut som smed, eftersom han var det. Rydberg Vap. 17 (1891). Han måste hem, och eftersom hästen envisades att gå åt orätt håll, beslöt han sig för att vandra till fots. Lagerlöf Holg. 2: 279 (1907). Jag hörde dig i lustgården; då blev jag förskräckt, eftersom jag är naken. 1 Mos. 3: 10 (Bib. 1917).
Anm. Eftersom är (jämte EFTER, se d. o. III 2) den vanligaste kausala konj. i talspr., för vilket särsk. DÅ, EMEDAN o. ENÄR äro främmande. I skrift användes eftersom (liksom DÅ, SOM o. ALLDENSTUND) vanl. för att framhålla det i orsakssatsen omtalade faktum ss. (redan) bekant l. allmänt erkänt: då (ju), då nu [jfr motsv. förh. mellan t. da : weil, eng. as : because, fr. puisque : parceque m. fl.]. I Bib. 1917 användes eftersom genomgående i detta fall.
3) [jfr motsv. anv. i mnt. o. t.] (†) ss. temporal konj.: efter det (att), sedan; jfr EFTER I 11 c γ o. III 1. Effter som wij hade liggiat i läger på Öölandh .. (vid) Haltorpz uppbränthe herragårdh nästan 14 dager så ginge wij uppå Bårcholms slått. Bolinus Dagb. 79 (1679).
Spalt E 228 band 7, 1918