| Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
EKLÄRERA ek1läre4ra l. e1k-, l. -ær-, i Sveal. äv. —32, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); jfr EKLÄRÖR.
1) belysa, upplysa, anbringa belysning (ngnstädes); numera i sht: (vid en festlighet l. dyl.) anordna stark o. praktfull belysning i (ett rum, en byggnad, en stad osv.), illuminera; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.: (festligt) upplyst. En rikt eklärerad våning. Kyrkan var eclairerad med hvita vaxljus 4000 st. D. Tilas (1769) i HSH 16: 345. Den obetydeliga kostnad, som til Postförstugans nödvändiga eclairerande erfordras. SP 1779, s. 884. Den (till kaféet) närgränsande allén, som om qvällarne ekläreras. Ill. Sv. 1: 82 (1873). — (†) (Vi brukade om julen) eklärera tre stora granar och smycka dem med äpplen, konfekt m. m. A. Hamilton (1844) hos Hamilton Geete I solnedg. 1: 205.
2) mil. rekognoscera (en terrängs framkomlighet, särsk. för kavalleri l. artilleri); jfr EKLÄRÖR. Ex.-regl. f. kav. 1904, s. 124.
Spalt E 372 band 7, 1920