Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENGELSKA äŋ4elska, i bet. 1 f., i bet. 2, 3 o. 4 r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 1 o. 4) -or.
Ordformer
(engelske Fört. ö. hert. Johans löseg. (i bet. 2). engliska Pfeif De habitu 133 (1713; i bet. 2))
1) engelsk kvinna. Serenius (1741).
2) engelska språket; jfr ENGELSK, adj.1 e β. Översätta från l. till engelska(n). Tala engelska. Nye testamentet på engelske. Fört. ö. hert. Johans löseg. 1563, s. 37. — jfr FORN-, MATROS-, MEDEL-, NEGER-, NY-, PIDGIN-ENGELSKA m. fl.
3) (föga br.) engelskt sätt; i uttr. på engelska; jfr ENGELSK, adj.1 e γ. Sina på engelska nedstrukne hår. G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 18 (1780). Georg, gör några rörelser på Ängelska. Envallsson Julafton 38 (1801). — [jfr ä. d. paa sin engelsk, ä. t. auf sein englisch] (†) i uttr. på sin engelska. Fru P. håller ju också rum för resande .. Och det riktigt på sin engelska, som man säger. Cramær 500 Riksdlr b. 51 (1846). Se här ä’ serveten bruten liksom på sin engelska. Jolin Barnhusb. 9 (1849).
4) om ett visst slags dans, trol. angläs (se d. o. 1). Andersson Verldsomsegl. 2: 191 (1854). Sundblad G. bruk 102 (1881). — jfr TREMANS-, NIOMANS-ENGELSKA.
Ssg (till 2): A: ENGELSK-TALANDE, se under ENGELSK, adj.1
B: (i Finl.) ENGELSKA-TALANDE, p. adj. engelsktalande. Bergroth Finlandssv. 363 (1917).

 

Spalt E 613 band 7, 1922

Webbansvarig