Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ERGIVEN, p. adj. -vne, -vna.
(†) hängiven, tillgiven; stundom med bibet. av underdånighet. RARP 4: 487 (1650). Tro att iag lefwer och dör dig helt ärgifwen. (Stenbock o.) Oxenstierna Brefväxl. 1: 244 (1701). jfr TJÄNST-, TRO-ERGIVEN.
Spalt E 707 band 7, 1922