Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ERGIVA, v. -it.
Etymologi
[efter t. ergeben; jfr ER- o. GIVA]
(†) refl.: underkasta sig, giva sig; äv.: hängiva sig. HSH 27: 259 (1647). KKD 9: 124 (1704). Jag mig .. til Hans Mai:jt och ingen annan genom Capitulation ergifwit. Loenbom Anecd. 2: 241 (i handl. fr. 1716). —

 

Spalt E 707 band 7, 1922

Webbansvarig