| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXEMPLARISK äk1sämpla4risk l. -em-, adj.; adv. -T. Anm. I bet. 2 användes ej sällan motsv. lat. adverb i förb. sådana som (av)straffa ngn exemplariter: Arnell Stadsl. 52 (efter handl. fr. 1693), Blanche Bild. 4: 21 (1865).
1) motsv. EXEMPEL 2: som kan tjäna till föredöme l. mönster; mönstergill; i sht om person l. ngns vandel, uppförande o. d. Preutz Kempis 559 (1675). En Exemplarisk Qwinna. Runius Dud. 2: 134 (1713). Et skickeligit Exemplariskt Lefverne. Lagerström Tart. 9 (1730). Enare-Lappen är .. exemplariskt nykter. Castrén Res. 1: 119 (1842). Förhållandet emellan henne och mannen var exemplariskt. De Geer Minn. 1: 4 (1892).
2) motsv. EXEMPEL 3; om straff: som kan tjäna till ett avskräckande exempel. Biörckman .. hade förtiänt at med et exemplariskt ock androm til skräck tiänande corporalt straff beläggias. 2RARP 4: 431 (1727). Mannen (bör) straffas exemplariskt strängt. Thomander 3: 363 (1826). — (förr) i uttr. exemplarisk kyrkoplikt (jfr EXEMPLAR, adj. 2 slutet). Bælter Cerem. 917 (1760).
Spalt E 822 band 7, 1922