| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
FADERVÅR fa1dervå4r, n.; best. (tillf.) -et; pl. =. (ofta skrivet ss. två ord)
benämning på den bön som Jesus lärde sina lärjungar, vilken blivit en för hela kristenheten gemensam bön; Herrens bön. O. Petri 1 Underv. H 4 a (1526). I alla predikan (skola läsas) Fadher vår, Credo (dvs. trosbekännelsen) och Ave Maria. RA 1: 119 (1529). Then första .. bönen j Faderwår. P. Erici Musæus 5: 284 b (1582). Den rätt kan läsa sitt Fader vår, / Han rädes hvarken fan eller trollen. Geijer I. 3: 288 (1815). Fader vår (lär människan), huru hon skall begära, hämta och till sig bringa .. (Guds) nåd. Fehr Underv. 37 (1894). — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Ju flera barn, ju flera ”Fader vår”; ju flera Fader vår, ju större välsignelse. Sv. ordspråksb. 49 (1865). Det hjelper hvarken hvitlök eller ”Fader vår”. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr: Kaptenen ber och rasar, men där hjälper hvarken böner eller fader vår. Strindberg Tr. o. otr. 2: 41 (1887, 1890). Det går som att läsa ”fader vår”. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr d.
b) [jfr motsv. anv. i t. samt av fr. pater] (numera knappast br.) i uttr. där läsningen av ett fadervår tages ss. tidsmått. Lefuer annarthera så länge efter annan, att han måtte .. läse Fadher wår och tronnes artikler, .. tå wari han hans arfue. Lagförsl. 139 (c. 1609). (Om glasögonsormen) rörer wijdh .. (en människa), spricker hon strax innan, hon kan läsa Fader wår. Kiöping Resa 97 (1667). Hade det warat än et par Fader wår, hade alla (soldaterna) warit couperade, och icke en kommit undan. M. Stenbock (1713) hos Loenbom M. Stenbock 4: 301.
c) (†) i uttr. där (l. varest o. d.) fadervår lyktas, ss. beteckning för (gränsen mot) de hedniska o. okunniga lapparnas (o. finnarnas) område längst uppe i norr; åtm. i det sista språkpr. [jfr t. das deutsche vaterunser hat hinter Kronstadt ein ende] liktydigt med: där det egna språkområdet l. landet slutar. Iagh har i de willa Fiäll .. ibland Lappar och Fiellfolck, hwarest Fader wår lychtas, och Complimenterne hafwa en Ände, i 28 Åhr wistas. Kempe Graanen 65 (1675). (Jag) Kom om aftonen till Sangis, id est, der Fader vår lyktas. Linné Ungd. 2: 169 (1732).
d) [jfr motsv. uttr. i t. samt fr. savoir une chose comme son pater] i uttr. kunna l. minnas ngt (så-) som sitt fadervår o. d., kunna osv. ngt (utantill) ”som ett rinnande vatten”, ”ha ngt på sina fem fingrar”. (Jag) har .. handterat dessa Polske saker så länge, att jag kan dem såsom ett Fader vår. A. Oxenstierna (1635) hos Fryxell Ber. 7: 112. Han vet det som sitt fader vår. Mont-Louis Fr. spr. 293 (1739). ”Minns du ännu farvattnet i de framför oss liggande kryphålen?” ”Ja, lika bra, som mitt fader vår.” Sparre Sjökadetten 486 (1850).
Spalt F 64 band 8, 1919