Publicerad 1921   Lämna synpunkter
FAKTA fak3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE.
Etymologi
[efter t. fachen; jfr d. fakning. Möjl. beror -t-, om det tidigast uppträdt hos verbet, på inflytande från sådana verb som FLÄKTA, FÄKTA, SKÄKTA (fak3niŋ2 har kunnat uppfattas ss. slarvigt uttal i st. f. fak3tniŋ2, liksom fäk3tniŋ2 vard. ofta blir fäk3niŋ2 osv.); jfr FAKT, sbst.1]
i sht hattmak. gm behandling med faktbåge (l. maskin) uppluckra den för en filthatt (l. teknisk filt) avsedda mängden hår l. ull, så att fibrerna komma att ligga kors o. tvärs om o. över varandra i ett (jämntjockt l. kulligt) löst lager l. ’fakt’; äv. om den följande likartade bearbetningen av var särskild av de (2 l. 4) delar vari den vid första behandlingen uppkomna produkten delas, då en hatt skall tillvärkas, vilken senare bearbetning avser den närmare utformningen av dessa delar l. ’fakt’. Posten 1769, s. 1053. Den faktade ullen. Deleen (1836; under fache). Arb. bok 99 (1887). Geitel Världsindustrien 582 (1914).
Ssgr: FAKT-BORD. [jfr t. fachtisch] vid faktning användt arbetsbord (stundom försett med små hål gm vilka smutspartiklar, grövre borsthår o. d. falla ned, vilket syfte dock vanl. ernås med tillhjälp av ett på bordet stående spjälgaller); jfr -TAFFEL. Luttropp Hermbstädt 159 (1832). Dalin (1850). —
-BÅGE. [efter t. fachbogen; jfr d. fakbue] vid faktning användt, om en kontrabasstråke påminnande redskap, vars arbetande del utgöres av en mellan trästycken vid bågsprötets ändar fäst tarmsträng. Ljungquist Præs. i VetA 1752, s. 54. Under faktbågen hopades råmaterialet, och då bågens tarmsträng försattes i en vibrerande rörelse fram och tillbaka i hårmassan, meddelade den denna en virvlande rörelse, som bragte den till att omlagra sig. Geitel Världsindustrien 582 (1914). —
-HOLTS. [jfr d. fakholt] faktpinne. Karlin Kulturh. mus. 11 (1888). —
-MASKIN. maskin som ersätter faktningen för hand. Uppf. b. 6: 545 (1874). —
-PINNE. (med plattrunda knappar, ofta av olika storlek, i båda ändarna försett, kort) slagträ varmed strängen å faktbågen, ’faktsnöret’, sättes i svängning; jfr -HOLTS. Luttropp Hermbstädt 159 (1832). Dalin (1850). —
-SNÖRE. [efter t. fachschnur] (grövre l. finare) tarmsträng som utgör den arbetande delen i en faktbåge (o. som äv. användes till andra tekniska ändamål), hattmakarsnöre. Tarmsträngar af 1/16 tums tioklek, eller så kallade fakt-snören. S. B. Ljungquist i VetAH 1745, s. 54. Finare och gröfre Facktsnören .. finnas till salu. DA 1824, nr 6, s. 6. —
-STOL. [jfr SVARV-, VÄV-STOL m. fl.] faktmaskin (av äldre typ); jfr HATT-STOL. Bouppteckn. fr. Växiö 1828 o. 1832. —
-SÅLL. [jfr t. fachsiebe] ett slags såll som, efter slutad faktning, tryckes på ett fakt o. föres fram o. tillbaka över detsamma åt alla håll, varvid hårfibrerna gripa in i varandra o. faktets förvandling till filt börjar. Bouppteckn. fr. Växiö 1764 o. 1795. —
-TAFFEL. [efter t. fachtafel] (†) faktbord. Bouppteckn. fr. Växiö 1764. —
-TO. (†) = -ULL. 1 Madrass med facto. Bouppteckn. fr. Växiö 1818. —
-ULL. faktad ull, hattmakarull, hattull; jfr -TO. 1 Madrass med Faktull. Bouppteckn. fr. Växiö 1843. 2 st. dynor med fakt Ull. Bouppteckn. fr. Växiö 1856.

 

Spalt F 82 band 8, 1921

Webbansvarig