Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FASTEVITTNEN, sbst. pl.
Ordformer
(i de anträffade exemplen skrivet ss. två ord. — fasthe vitne 1552)
Etymologi
[till FASTE o. FASTA, sbst.1; jfr FASTEMÄN. Möjl. är dock första leden att fatta ss. ett adj. (jfr FASTE anm.)]
(†) = FASTEMÄN. Ther opå hon tog fasthe vitne then tijdh hon oss samme hemmen gaff. GR 23: 73 (1552). Odhelfästir .. kallas the faste Witnen, som ära öfwer Odal- eller Jordeköp. Stiernhielm VgL 108 (1663).

 

Spalt F 358 band 8, 1924

Webbansvarig