Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FLABB flab4, sbst.2, n.; best. -et.
(starkt vard., föga br.) vbalsbst. till FLABBA, v., särsk. till FLABBA, v. 1. — särsk.
1) flatskratt, gapskratt. Norlander Kalle 20 (1901). jfr GLÄDJE-FLABB.
2) hångrin. Det begynnande kyrkliga uppvaknandet i flabbets och hångrinets, revyernas och bostons hufvudstad. NDAVL 1910, nr 78, s. 3.

 

Spalt F 730 band 8, 1924

Webbansvarig