Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLOTT flot4, sbst.3, r. l. m. ((†) n. VetAH 1774, s. 70 (: Boskaps Flottet), Thunberg Resa 2: 12 (1789: flåtten, pl. best.)); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar ((†) -er Linc. T t t 5 b (1640: Fåreflåtter); ss. n. = (Thunberg Resa 2: 12 (1789: flåtten, pl. best.))).
Ordformer
(äv. skrivet flått. flott (-å-) c. 1645 osv. flåt 1538—1867 (: flåtar). flåtte 1640. flåtta 1886)
Etymologi
[sv. dial. flåt(t), motsv. d. flaat, nor. flaatt; möjl. samhörigt med FLAK, sbst.1, o. FLAKE]
(numera bl. starkt bygdemålsfärgat) benämning på kvalsterdjuret Acarus Ricinus Lin., vilket biter sig fast på nötkreatur, får, hundar m. fl. djur o. suger blod, varav det uppsväller till mångdubbla storleken, fästing; i vissa trakter bl. om stor (uppsvälld) fästing; förr äv. om (närstående arter av) släktet Acarus. VarR 53 (1538). Acarus .. (Flott). Fischerström 1: 4 (1779). Flott (fårlöss). SFS 1863, nr 32, s. 14. — jfr FÅRE-, MJÖL-, SKABB-FLOTT.
Ssgr: FLOTT-HACKA, f. l. r. (†) flotthackare. Retzius Djurr. 48 (1772). Meurman (1846). —
-HACKARE, m. l. r. zool. fågel av det i Amerika levande släktet Crotophaga Lin., vilken brukar hacka bort flottarna från boskapen; i pl. äv. ss. benämning på nämnda släkte. 1Brehm 2: 269 (1875).

 

Spalt F 863 band 8, 1925

Webbansvarig