| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FREKVENTERA fre1kvänte4ra l. frek1-, l. -en-, i Sveal. äv. -e3ra2 (frekvänntèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, FREKVENTATION (numera knappast br., Emporagrius ATuresson F 1 a (1647), Ekbohrn (1904)).
1) tr.: (ofta l. regelbundet) besöka (i ett visst syfte); talrikt besöka; med avs. på undervisningsanstalt, lektioner l. dyl.: besöka (en skola), begagna (undervisning); stundom, i sht med avs. på väg l. dyl.: (ofta) begagna; numera företrädesvis i p. pf. (ss. adj.): (talrikt) besökt; äv.: (flitigt) använd. En mycket frekventerad badort, lokal. SynodA 1: 46 (1639). (Många barn) freqventera lärovärken. Nordin Bet. XXXVIII (1785). De mest freqventerade vägar. AdP 1800, s. 1102. (Thyselius’) föreläsningar .. frekventerades flitigt af den akad. ungdomen. Hagström Herdam. 1: 174 (1897). (Melodien var en) behövlig tillökning till den mycket frekventerade meterklassen. Nodermann o. Wulff FörsamlKSångb. 34 (1922). — särsk. (†) med avs. på sällskap. Han frequenterar .. de bästa sällskaper. Posten 1768, s. 187. jfr (†) uttr. frekventera tillsammans, umgås. RARP 9: 172 (1664).
2) (†) intr. i förb. med adverbial angivande platsen där undervisningen meddelas: åhöra undervisning, idka studier. ConsAcAboP 1: 294 (1647). Denne Scanensis (dvs. skåning) inkom och frågades hwar han freqventerat, han swaradhe sigh freqventerat hafwa j Christiansstadh. ConsAcAboP 4: 102 (1672). Humbla Landcr. 22 (1740).
Spalt F 1456 band 8, 1925