Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FURAGE fura4ʃ l. fɯ- (i ä. tid säkerl. äv. uttalat trestavigt), n. ((†) r. l. m. l. f. i (bet. 2) Dahlberg Lefn. 60 (c. 1755; uppl. 1911)); best. -et.
Ordformer
(foder- 1558 (: foderasie)—1700 (: foderage). for- 1639 (: foratzijt, sg. best.)—1789 (: Forage Contoret). four(r)- 1680 (: fouragie)—1904. fur- 1699 (: furasche) osv. vour- 1656 (: vouragie). -a(s)che 1704 (: fourache)—1729. -age 1700 (: foderage) osv. -agi 1708 (: fouragiqvartter). -agie 1656 (: vouragie)— c. 1785 (: Fouragie). -asi 1660 (: forasi). -asie 1558 (: foderasie)—1707 (: forasiestrek). -atzie 1627 (: foderatzie). -atzij 1639 (: foratzijt, sg. best.))
Etymologi
[jfr mnl. foraedse, ä. holl. foragie, holl. o. t. fourage, eng. forage; av fr. fourrage, till fr. feurre (ä. fr. fourre, fore), halm, av germ. urspr. o. identiskt med FODER, sbst.1 Jfr FURAGERA, FURIR]
1) i sht mil. livsmedel till hästar, särsk. militärhästar. Dagens furage. Foderasie til Åbo och Raumo bårgeläger. GR 28: 618 (1558). Tog fienden bort 4 utaf wåre qwartermestare med någre fåå ryttare, hwilke skulle skaffa proviant och fouragie utj lägret. Spegel Dagb. 32 (1680). Utfodring med kronans furage. SFS 1905, nr 33, s. 1. — jfr RESERV-FURAGE.
2) (†) furagering (i krigstid). Nogre, som i dee dagerne tillförendhe voro opå foderatzie uthgångne. OxBr. 8: 15 (1627). (Jag hade) blifvit fången på en fourage vid Starradubb och således skilgd ifrån min herre och förd til Muskou. Dahlberg Lefn. 60 (c. 1755; uppl. 1911).
Ssgr (i allm. till 1; i sht mil.): FURAGE-ARTIKEL. foderartikel (som ingår i en hästration). DN 1885, nr 6292 A, s. 2. SFS 1905, nr 33, s. 3. —
(2) -BETÄCKNING. (†) tjänstgöring för tryggande av furagering i krigstid. Derifrån blef jag med Hr. Öfverstel:n Silfverhielm commenderad på fouragebetäckning. HH XVIII. 3: 41 (1723). —
(2) -BY. (†) by anvisad för furagering i krigstid; by belägen inom område anvisat för dylik furagering; jfr -KVARTER. Iagh måste affstå alla foragiebyana till H. Öfwerst Örnstedts regemente. KKD 10: 63 (1707). HH 24: 128 (1709). —
-FÖRRÅD. upplag av furageartiklar. TjReglArm. 1858, 2: 245. SFS 1897, Bih. nr 95, s. 1. —
-KOLONN. (förr) till stora trängen hörande fordonskolonn som framför furage; sedan 1907 sammanslagen med proviantkolonn till förplägnadskolonn. NF (1882). —
(2) -KVARTER. (†) ort i l. omkring vilken furagering i krigstid utfördes; jfr -BY. (D. 26 sept.) reste Leut. Talhem medh alla regementz qvartermestrana .. att dela till regementerna foragieqvarter. KKD 10: 52 (1707). Sina underhålls- och fourage-quarter hade de bak om sig. Nordberg C12 1: 607 (1740). —
-MAGASIN. TjReglArm. 1858, 2: 268. SFS 1907, nr 106, s. 5. —
-MÄSTARE. (förr) förvaltare av (större) furageförråd l. furagemagasin. DA 1808, nr 59, s. 1. Hazelius Förel. 20 (1839). —
-PERSEDEL. (†) furageartikel. Fourage persedlar som på andra sidan Helsingforss .. är uplagt för Armeens räkning. MKlingspor (1789) i UrFinlH 325. Kindblad (1871). —
-STRECK. foderstreck. KKD 10: 325 (1703). 2NF 9: 108 (1908). —
-SÄCK. fodersäck; numera särsk.: säck för medförande av havre o. d. å fordon. Palmstjerna Snapph. 2: 49 (1831). 2NF 9: 108 (1908). —
-UPPBÖRDSMAN~002 l. ~200. underofficer vilken vid ett regemente ss. regementsintendentens biträde handhaver vården av o. redovisningen för regementets furagemagasin. SFS 1907, nr 106, s. 7.

 

Spalt F 1839 band 9, 1926

Webbansvarig