Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FUXA fuk3sa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(foxa 1806. fuxa 1890 osv.)
Etymologi
[avledn. till FUX]
(bygdemålsfärgat i södra Sv.) sto l. ”följa” som är en fux (i bet. 3). 2MoB 1: 14 (1806). Hedenstierna FruW 109 (1890). Larsson Hemmab. 50 (1916). —

 

Spalt F 1857 band 9, 1926

Webbansvarig