| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FÖLJETONG föl3je~toŋ2, stundom 104 (fölljetå´nng Dalin), r.; best. -en; pl. -tonger ((skämts.) -tänger ~täŋ2er (Knorring Förh. 1: 84 (1843: ”följetänger”), SvD(L) 1925, nr 29, lördagsbil. s. 3)).
1) nederst på sidan av ett tidningsblad befintlig, gm ett vågrätt streck upptill markerad avdelning avsedd för varjehanda litterära l. vittra uppsatser o. d.; i fråga om nutida förh. bl. ngn gg om dylik avdelning för längre romaner o. d. genomlöpande ett större antal nummer av en tidning; stundom svårt att skilja från 2. Dessa eskisser (dvs. Orvar Odds ”Med en bit krita”), foster af ett godt lynne och en ingalunda vanlig qvickhet, hafva, förut tryckta i aftonbladets feuilleton, fäst den läsande allmänhetens rättvisa uppmärksamhet. SKN 1842, s. 68. Dalin (1851). Äfven utanför politiken kunde den litterära talangen göra sig gällande i pressen, främst i följetongen. Sylwan ModPress. 16 (1906).
2) om ngt som i en tidning införes (l. införts) ’under strecket’ o. i anv. som utvecklats härur.
a) (nästan bl. i fråga om äldre förh.) om ’under strecket’ införd litterär l. vitter artikel o. d. i kåserande stil. Sturzen-Becker SvSkönl. 180 (1845). Den s. k. essayen och den litterära ”följetongen” sådan den hos oss representerats t. ex. av Sturzen-Becker eller Levertin, närmar sig också stundom till .. (vetenskapsmannens) nivå. Wrangel Dikten 199 (1912).
b) roman l. novell som i småpartier införes (l. införts) ’under strecket’ l., i allm., som i småpartier införes i l. åtföljer en tidning l. tidskrift. Knorring Förh. 1: 84 (1843). Följetongen, d. v. s. romanen serverad i små dagliga smakbitar skulle blifva lockbetet för det täcka könet. Beckman Amer. 2: 117 (1883).
-LITTERATUR. —
-LÄSANDE, p. adj. —
-LÄSARE. —
-ROMAN. —
-STIL.
Spalt F 2263 band 9, 1926