| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2 e) -BELÄTE. [jfr FÖRE-BELÄTE] (†) förebild, avbild. Dauid är här .. Christi och hans församblings figur och förbelete. LPetri Psalt. 73 b (1560). —
-BEMÄLA. [sannol. under inflytande av -BEMÄLD bildad, utvidgad form av FÖRMÄLA, v., omtala] (†) omtala, förmäla, visa. Som Reuersalett clarliga forbemeller oc wtuiser. GR 9: 31 (1534). Sigfridi D 1 b (1619). —
(I 2) -BEMÄLD3~02 l. -BEMÄLT3~02, p. adj. [jfr ä. d. forbemeldt, t. vorbemeldet. Jfr FÖRE-, FÖRR-BEMÄLD] förut omnämnd, förut omtalad, nyssnämnd; jfr NÄST-FÖRBEMÄLD.
1) (†; se dock slutet) ss. predikativ. GR 11: 160 (1536). Hwilken .. handel vti vnge Her Steens Crönicha widare förbemält är. Svart G1 11 (1561). SP 1779, s. 15. särsk. (numera knappast br.) i uttr. (så)som förbemält (är). Svart G1 47 (1561). Bonde-partiets motstånd omintetgjorde planen, såsom förbemäldt är. Fryxell Ber. 13: 58 (1846). Östergren (1923).
2) (i skriftspr., numera i sht i juridisk o. kameral stil) i best. form ss. attribut till sbst. utan slutartikel: förutnämnde, ovannämnde, nämnde; numera nästan bl. utan föreg. artikel l. annat bestämningsord. Förbemälte Kongl. Onåde (dvs. konung Kristiern). GR 1: 20 (1521). Månge flere Articklar, än the förbemälte. Därs. 25. Hwart aff dhe förbemelte Stycken fordra .. sin Mann. Risingh Landb. 80 (1671). Fichte .. i sitt förbemälta arbete om Machiavelli. Bolin Statsl. 1: 91 (1868). Förbemälde mitt ombud Herr N. N. Smedman Kont. 5: 29 (1872). Förbemälde J. R. Larsson. Östergren (1923). —
(II B) -BENA, v.1, anträffat bl. i p. pf. best. -ade. [till BENA, v.1] (†) med avs. på hår: bena. Murenius AV 78 (1642).
Spalt F 2379 band 9, 1927