| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRDJUPNING förjɯ4pniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (fördju´pning Weste; med avs. på uttalet av dj jfr anm. vid DJUP, sbst.), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till FÖRDJUPA 1 o. 2: insänkning (i ett föremål o. d.), urholkning, urgröpning, urtagning, håla, hål; i fråga om terräng o. d.: sänka, dal, ränna, grop o. d.; i fråga om muryta o. d. ofta: nisch, alkov o. d. En fördjupning i ån, där man kan bada. Wikforss 2: 899 (1804). På ögonhålans tak, utåt, ser man en fördjupning .. för tårkörteln. Thorell Zool. 1: 223 (1860). En .. sten, i hvilken man ser fördjupningarna efter apostlarnes knän. Rydberg Sägn. 39 (1874). Jordens fasta yta .. företer upphöjningar och fördjupningar, berg och dalar. Svensén Jord. 3 (1884). På portalens sidor äro .. i rätvinkliga fördjupningar half- eller trefjärdedels kolonner inställda. Hahr ArkitH 185 (1902).
2) (i fackspr.) till FÖRDJUPA 1 b α: perspektiv; djup (i perspektivet). Hellenernas målningar .. saknade mellangrund och bakgrund, fördjupning, ljusdunkel, luftperspektiv. Rydberg Varia 217 (1891, 1894). Synfältets perspektiviska fördjupning. 2NF 23: 1155 (1916).
3) (i sht i vitter stil) till FÖRDJUPA 1 b γ; ofta övergående i bet.: djup, grundlighet, rikedom, intensitet, styrka (i uppfattning, känsla, framställning o. d.). Claëson 1: 310 (1859). Personteckningen är åskådlig, på ett par ställen .. gjord med verklig fördjupning. SD(L) 1900, nr 566, s. 3. Jules Verne .. har den populära gudstron, likvisst, synes det, utan filosofisk fördjupning. Vetterlund StudDikt. 123 (1901). Söderhjelm Runebg 2: 387 (1906). — jfr SJÄLV-FÖRDJUPNING.
Spalt F 2483 band 9, 1927