| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRFRISKA förfris4ka l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förfri´ska Weste; förfri`sska Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE (mera tillf., CFDahlgren 5: 269 (c. 1840), Dalin (1852)), -ELSE (se avledn.), -NING (se d. o.); -ARE (†, Serenius Zz 1 b (1734), JournManuf. 1: 169 (1825; till 6, om visst slags apparat)).
1) (†) uppfriska, förnya. De nya utskott af telningar, som .. (de gamla stubbarnas) rot förfriska. NorrlS 50 (c. 1770). Af detta antal införskrifna Hingstar kan slutas til hvilken ej obetydlig grad racerne inom Stam-Stuterierne blifvit förfriskade på en tid af omkring 30 år. KrigVAH 1822, s. 27. — särsk.
a) med avs. på minne: uppliva. Schultze Ordb. 967 (c. 1755). Förfriska fordna minnen. JGLinsén (1832) hos Söderhjelm Runebg 1: 211.
b) med avs. på färg: göra klarare; äv., med avs. på gods som skall färgas: giva klarare färg åt (ngt). Westring SvLafv. 260 (1805). Arnell Moore 2: 83 (1830).
c) med avs. på jord: (gm tillförande av gödsel) förnya (dess) växtkraft. Risingh Landb. 51 (1671). Dahlman Humleg. 25 (1748).
2) (†) förse (en fästning l. en armé l. en flotta o. d.) med (friska trupper l. förnödenheter o. d.). (Staden Bauske) måste (riksmarsken) .. medh alla deler förfriska. Gustaf II Adolf 265 (1626).
3) (numera föga br.; se dock nedan under b slutet, c o. d) vederkvicka, stärka, uppliva; utom i c o. d i sht refl.: vederkvicka sig, uppfriska sig. S:t Johannes ligger en timas resa från Jerusalem, dit Munkarne för ro skull ibland gå ut och förfriska sig. Eneman Resa 2: 247 (1712). (Jag hoppas) att den Nåderijke Guden nådeligen täcktes Eders Faderlige Högwyrdighetz kraffter nu stärkia, förfriska och .. uppehålla. VDAkt. 1731, nr 419. Rydberg Myt. 1: 738 (1886). — särsk.
a) (†) i sht med avs. på militär l. sjöfolk: låta (ngn) hämta friska krafter (gm vistelse på lämplig plats l. gm vila l. lämplig föda); refl.: hämta friska krafter. Kiöping Resa 4 (1667). Många hvalfångare besöka årligen Chiles hamnar .. för att förfriska sina besättningar och proviantera. Skogman Eug. 1: 122 (1854). Sedan .. (hären) någon tid förfriskat sig i de anvisade qvarteren. Carlson Hist. 1: 142 (1855).
b) om mat l. dryck: vederkvicka, stärka, uppliva, vara upplivande l. vederkvickande för (ngn); refl., om person: vederkvicka sig gm förtärande av mat och dryck. Det är en orubbelig sanning, / At drycker förfriska vår kropp. Lenngren (SVS) 2: 311 (1794). Almqvist TreFr. 1: 127 (1842). Välan er plägen med mat och med vin er förfrisken! Johansson HomOd. 12: 23 (1844). Förfriska sig med lite vin och bakelser. Östergren (1923). — särsk. (skämts. o. vard., mindre br.) i p. pf., eufemistiskt: (lätt) berusad, drucken, rusig. Han var nog lite förfriskad. Östergren (1923). Jfr ÖVER-FÖRFRISKAD.
c) svalka, uppfriska; i sht om svalkande l. upplivande vind l. vatten; numera nästan bl. i vitter stil o. företrädesvis i p. pr.; äv. i bild. Rudbeck Atl. 3: 415 (1698). Glädjens obesmittade källa (uppväller) i din själ, och af dess klara våg förfriskar sig ditt mod. Wallin 2Pred. 2: 100 (1838). (Singoalla) var som en nyss utvecklad ros, förfriskad af morgondagg. Rydberg Sing. 36 (1857, 1865; uppl. 1876: frisk). En svag, förfriskande vind från hafvet. Hedberg Resem. 59 (1905). — i numera obr. anv. Förfriska blomster med kallt vatn. Schultze Ordb. 967 (c. 1755). De Neapolitanske (glasserna) äro mycket renommerade; desse förfriska i hettan och kosta mycket mindre än i Paris. Björnståhl Resa 1: 288 (1771).
d) (numera i sht i vitter stil, mindre br.) bildl., med avs. på person l. sinne o. d.: liva, uppliva; äv.: uppmuntra, muntra; numera i sht i p. pr. Sådant, hvarmed man kan förfriska sinnen i bedröfvelse och åter blifva uppmuntrad. Linné Diet. 2: 92 (c. 1750). (Det är) ett behof för själslugn och nerver, att jag .., om jag är i sällskap, får förfriska mig med prat om hvardagligheter. VRydberg (1884) hos Warburg Rydbg 2: 592. Hvad sjunger så förfriskande som hoppet / och resor! Österling ÅrVis. 9 (1907).
4) [utvecklat ur 1] (†) förnya, ombyta. Tagh 3. Lodh Kly, 1. Lodh Roser, .. koka i Wijn, och läg det warmt på örona .. och förfrista det många gånger. Lindh Huuszapot. 54 (1675; säkerligen felaktigt för förfriska). Roberg Beynon 124 (1697).
5) (†) göra (ngn) frisk, återställa (ngn) till hälsan; särsk. refl. o. dep.: bliva frisk, bliva återställd. VDAkt. 1677, nr 111. Linder Fross. 5 (1717). — i oeg. anv., med avs. på växt. The sjuka Orangerie-Trän sättas (i april) uti Dref-Cour i tjänlig värma, at blifva förfriskade. Lundberg Träg. 200 (1754).
6) (†) befria (ngt) från skadliga l. osunda föroreningar, rena, ränsa. Bondepract. C 5 a (1662). Vädret, som kring fälten spelar, / Förfriskar både luft och blod. GFGyllenborg Vitt. 1: 231 (1786, 1795).
FÖRFRISKNING, se d. o.
Spalt F 2673 band 9, 1927