| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRFRISKNING förfris4kniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f. (m. Sahlstedt, Dähnert (1784)); best. -en; pl. (numera bl. i konkret anv.) -ar ((†) -er VDAkt. 1709, nr 255).
1) (†) till FÖRFRISKA 1: uppfriskning, förnyelse; äv.: ombyte. Vid Visingzös scholæ tienster (böra) omväxling och förfriskninger esomofftast skee. VDAkt. 1709, nr 255. Omtänksamma Hushållare förse sig med utlänskt slag til förfriskning (av boskapsrasen). Brauner Bosk. 27 (1756). Verd. 1883, s. 160. — särsk. till FÖRFRISKA 1 c. (Ängarna) ligga merendels så til, at de få förfriskning af det ifrån åkrar och gärden nedflödande vårvattnet med gödsel, slam, gräsfrön och slikt. VetAH 1757, s. 276. Därs. 1783, s. 21.
2) (†) till FÖRFRISKA 2: förseende av fästning l. armé l. flotta med friska trupper l. förnödenheter o. d.; äv.: proviantering av fartyg; äv. konkret, om trupper, förnödenheter, proviant o. d. HSH 5: 197 (1659). Een Hollands Skieppare kommandes medh Skiepp tillbaka ifrån Jawa, sökte thenne (ön) S. Helena om Förfriskningh. Kiöping Resa 5 (1667). Örlogs-Flottan .. war tilbaka kommen til Carlskrona, at intaga förfriskning af watten och andra nödwändigheter. Loenbom Stenbock 3: 324 (i handl. fr. 1712). Vid första is-lossning, om våren 1395, fick Staden åter förfriskning, och alt hopp om des intagande försvann. SthmStCal. 1765, s. 25. Ekelund 1FädH II. 1: 75 (1830). Palmblad LbGeogr. 237 (1835). — särsk. närmande sig bet.: plats där fartyg förser sig med proviant o. d. under resan. Sistnämde stället (dvs. Kap) var utsedt till första förfriskningen i vägen till China. Sparrman Resa 1: 3 (1783).
3) (†; se dock a, b o. c) till FÖRFRISKA 3: vederkvickelse. Swedberg Schibb. 294 (1716). Thenna ädla himla spis (dvs. nattvarden) mig med ny förfriskning fylle. Kolmodin Rök. 86 (1728). Njuta .. hvila och förfriskning. KrigVAH 1822, s. 128. Ur de häfder ni (Anders Fryxell) skrifvit strömmar till edert folk förfriskning ur det eviga lifvets källor. VRydberg (1881) hos Warburg Rydbg 2: 569. — särsk.
a) (föga br.; se dock slutet) till FÖRFRISKA 3 b. Min vän .. hafver oförmodeligen kommit til mig uti mitt hus, och jag äger intet at sättia för honom til hans förfriskning. Bælter JesuH 5: 340 (1759). Castrén Res. 1: 170 (1852). — särsk. (fullt br.) konkret, om mat l. dryck, förtäring; numera i sht om frukt o. d. samt drycker; numera nästan bl. i pl. Intaga, bjuda på förfriskningar. När mat och annor förfriskning biudes til (i ålderdomen), är then mera en tunge och ett misznöije, än som lisa och nöije. Swedberg Ungd. 271 (1709). Herrskapet fortsatte glädjen med dans och Musique, åtnjutande derunder allehanda förfriskningar. SP 1779, s. 26. En förfriskning uppdukades i ordentliga och ganska snygga rätter. Almqvist GMim. 1: 169 (1841). Snälltågen stanna .. 12 minuter .., under hvilken tid de resande kunna intaga frukost, thé eller andra förfriskningar. Thomée IllSv. 120 (1866).
b) (numera knappast br.) till FÖRFRISKA 3 c: svalka, vederkvickelse. Kände tu någon förfriskning af the behageliga vår-vädren? Bælter Christen 11 (1743, 1748). Schultze Ordb. 967 (c. 1755).
c) (numera i sht i vitter stil, mindre br.) till FÖRFRISKA 3 d. Och våra sinnen vil ibland förfriskning hafva. Knöppel Mannssch. 20 (1741). Han söker vederkvickelse och förfriskning i bildande läsning. Verd. 1891, s. 185.
-LOKAL. (föga br.) serveringslokal i vilken förfriskningar tillhandahållas. VLS 14 (1884). Auerbach (1908). —
(3) -MEDEL. (mindre br.) om medel för vederkvickelse; jfr FÖRFRISKNING 3 a slutet. Sundén (1885). Medicinalutredningen anskaffas på kronans och förfriskningsmedlen på truppens bekostnad vid mobilisering. FFS 1889, nr 11, s. 33. —
-ORT. särsk.
1) (†) plats där fartyg förser sig med proviant o. d.; jfr FÖRFRISKNING 2 slutet. Landell Bligh 38 (1795). För den atlantiska sjöfarten hafva öarna stor betydelse såsom förfriskningsorter och förrådskamrar. Roth 1Geogr. 242 (1881).
2) (numera knappast br.) till 3 a, = -LOKAL. Wetterbergh FyraSign. 4 (1843). Lundin (o. Strindberg) GSthm 54 (1880). —
-PLATS. (†)
Spalt F 2675 band 9, 1927