Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRHYDNING förhy4dniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förhy´dning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) skeppsb. till FÖRHYDA 1. Dalman 20 (1765). Men fartyget hade .. tagit läck. Sådant händer, när en planka af förhydningen lossnar. Ödmann StrFörs. 1: 52 (1799). En uti England nyligen upfunnen metallisk composition till fartygs förhydning, benämnd Marin-Metall. SFS 1833, s. 30. Engström Skeppsb. 10 (1889). UFlott. 2: 39 (1904). — jfr KOPPAR-, SKEPPS-FÖRHYDNING.
(1, 2) -BRÄDA l. -BRÄDE. bräda som (jämte andra) är avsedd l. använd till förhydning; vanl. i pl.; numera bl. byggn. till 2. EconA 1808, mars s. 59. Förhydningsbräder för hyddornas inre och yttre väggar. Dahlgren Stanley 1: 284 (1890). —
(2) -MASSA. byggn. till förhydning av golv avsedd massa. Boklund Bost. 60 (1907). Golfbeläggningsmedlet ”Svensk förhydningsmassa”. NDAVL 1910, nr 70, s. 6. —
-PAPP.
1) skeppsb. till 1: tjärad papp avsedd att användas ss. underlag under förhydningen på fartyg, förhydningsfilt. Dalin (1852).
2) byggn. till 2: grov, olimmad trämassepapp avsedd till förhydning av väggar osv. SN 1866, nr 28, s. 1. —
-PAPPER.
1) (†) till 1; jfr -PAPP 1. Faxe IVetA 1787, s. 13. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 103. Lavén Sjövet. 14 (1853).
2) byggn. till 2; jfr -PAPP 2. Förhydnings-papper, är ett slags groft, olimmadt papper, som användes till mellanslag af väggar och golf, till förekommande af drag. Stål Byggn. 1: 127 (1834). —
-PLANKA. (†) planka som (jämte andra) är avsedd l. använd till förhydning. Widegren (1788). Schulthess (1885). —
-SPIK. kopparspik varmed förhydningsplåten fastspikas. Widegren (1788). SFS 1894, Bih. nr 58, s. 49.
Spalt F 2754 band 9, 1927