| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRSEGLA förse4gla l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förse´gla Weste; försègla Dalin), v.2 -ade (2Kor. 1: 22 (NT 1526: försighlat, sup.). osv.) ((†) pr. sg. akt. -er GR 25: 231 (1555), L. Paulinus Gothus Ratio 293 (1631); pr. sg. pass. -es GR 11: 164 (1536); ipf. -siglde (-silgde) Dan. 6: 17 (Bib. 1541), KyrkohÅ 1909, MoA. s. 101 (c. 1600); sup. o. p. pf. n. -seg(e)lt, -siglt (-th, -dt, -selgdt) GR 3: 2 (1526), BtFinlH 2: 219 (1588), Spegel TPar. 83 (1705); p. pf. m. o. f. -segld GR 8: 122 (1532: förseglda, pl.), UpsMöt. A 2 b (1593)). vbalsbst. -ANDE, -ING (äv. konkret, se 1 slutet, 3 b); -ARE (numera bl. tillf., Linc. (1640; under signator), Lind (1749; under siegler)).
1) (†) sätta l. fästa (sitt) sigill under o. därigm bekräfta l. giva rättslig giltighet åt l. stadfästa (en skriftlig handling), besegla; äv. i uttr. försegla ngn ngt, gm med sigill försedd skriftlig handling tillförsäkra ngn ngt; ofta i bildl. l. överförd anv.: giva l. utgöra bekräftelse l. stadfästelse på, fastställa, stadfästa, bekräfta, äv.: göra orubblig, fast inprägla. Hans May.tt wille .. sådant Löffte försegla, bebrefwa. GR 1: 21 (1521). Haffue wij .., medh wåra här vnder hengiande Insegel, thetta Breeff förseglat. Därs. 3: 38 (1526). För än konung Hans, någen tiidh, kom her jn i riigit forszeglede han Gamble her Steen alt Finlandh, mett någre slott och län i Swerige i hans liiffztiidh. Därs. 11: 353 (1537). Thet är fast försiglt, at ingen skal igen komma (efter döden). Vish. 2: 5 (Bib. 1541). (Den som mottager nattvarden) styrker ther med och förseglar sin Troo. Emporagrius Cat. R 8 b (1669). Hvad tungan har talat, thet förseglar Pennan vti minnet. Scherping Cober 2: 456 (1737). Jungberg (1873). — särsk. ss. vbalsbst. -ing; ofta konkretare: gm påsatt sigill given stadfästelse l. bekräftelse (av löfte l. överenskommelse l. beslut); äv. konkret: (till bekräftelse l. stadfästelse påsatt) sigill. Ko. ma:t åff danmark och danmarks rijkis rådt .. giorde allene forseglingene ther opå. GR 4: 379 (1527). The moste halla the löffte och förseglingar som the honom så tijdt och offta giordt hade. OPetri Kr. 290 (c. 1540). (Brevet är) oförsegled, doch haffwer thet warit förseglet, men försäglingen är affriffven. Teitt Klag. 81 (1556). FinBiogrHb. 1085 (1898).
2) (†) sätta (sitt) sigill l. insegel på (ngt) ss. kännemärke, märka l. stämpla med sigill l. insegel; äv. mer l. mindre bildl. Honom (dvs. ”människiones son”) haffuer gudh fadher försiglt. Joh. 6: 27 (NT 1526; Bib. 1541: besiglt, Bib. 1917: låtit undfå sitt insegel). Kongl. Maij:tz .. Ordning och Stadga om förseglat papper eller Charta Sigillata. RARP 8: 244 (1660). (Fru hovmästarinnan) intryckte uti Ert veka sinne den dygde-stämpel, med hvilken Sveriges Inbyggare hoppas alla edra gerningar skola förseglas. Tessin Bref 1: 31 (1751). — särsk. [efter lat. terra sigillata] i uttr. förseglad jord, sigilljord, bolus. Schroderus Comenius 104 (1639). Florinus Voc. 148 (1695).
3) sätta sigill på (ngt) l. tillsluta (ngt) med sigill l. på annat sätt för att därigm hindra obehöriga att (obemärkt) komma åt l. öppna l. använda ngt o. d.; i fråga om brev l. andra postförsändelser i icke fackmässigt spr. stundom: klistra ihop, ”lacka”; ofta i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; äv. i mer l. mindre bildl. l. oeg. anv.: tillsluta, särsk. i p. pf. ss. adj., om bok: vars innehåll är fördolt (för den oinvigde). Försegla ett brev, ett paket. The båro en steen fram, then ladhe the på locket aff gropenne, Honom försiglde Konungen medh sin eghen ring. Dan. 6: 17 (Bib. 1541). Officeren icke allenast förseglar hvarje säck, utan ock nyckeln till luckan för mjölpråmen. Gynther Förf. 4: 623 (i handl. fr. 1751). Då .. (fartygschefen) får förseglade ordres, som på viss ort skola öpnas. ReglArméenFl. 1788, s. 13. Stämningen bör vara öppen och icke förseglad. Schrevelius CivPr. 246 (1853). För den stora allmänheten är det s. k. Diplomatariet en förseglad bok. Framtiden 1877, s. 114. En viss försynthet .. förseglar (ofta) mina läppar. CSnoilsky (1881) hos Warburg Snoilsky 278. Talande blickar utbyttes öfverallt i skarorna, men munnarne voro förseglade. Janson CostaN 2: 273 (1910). Värdepåsar .. skola förseglas med blyplomb eller lack. Döss o. Lannge 816 (1915). — särsk.
a) (†) jäg. oeg., med avs. på hök l. falk: för tämjande hopsy ögonlocken på. Arnell Smith Hill 2: 84 (1829).
b) ss. vbalsbst. -ing; äv. konkret, om det varmed ngt är förseglat, påsatt sigill o. d.; äv. mer l. mindre bildl. 2RARP 5: 585 (1726). Griftens försegling / Aldrig brytes. CFDahlgren Ungd. 1: 22 (1828). Tillslutning och försegling av påsar (säckar) m. m. Döss o. Lannge 816 (1915). De avlämnade valsedlarna skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras under försegling (osv.). SFS 1920, s. 1505.
FÖRSEGLA IGEN. till 3. Att försegla igän däm (dvs. breven). Ekeblad Bref 1: 311 (1654; rättat efter hskr.).
(3) -PLATTA, r. l. f. post. träplatta avsedd att vid försegling av värdepostpåse därå anbringa sigillet (numera använd bl. på poststationer). Döss o. Lannge (1908). —
(1, 3) -PRESS. (†) sigillstamp? 7 Jul. — kiöptess een ny Förseglingz-Press af Jern. VGR 1679, s. 59.
Spalt F 3132 band 9, 1927