| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖRTRYCK förtryk4 l. fœr-, sbst.2, n.; best. -et; pl. (†, i bet. 3) =.
2) (†) till FÖRTRYCKA, v.1 2: undertryckande, underkuvande; tillintetgörande (av ngt); undergång, tillintetgörelse. RARP 6: 125 (1657). Till rijkzens försvar och dess fienders förtryk och fruchtan. Därs. 15: 292 (1686). Dygdens försvar och lastens förtryck. Dalin Arg. 2: 448 (1734, 1754). OAcrel PVetA 1750, s. 10.
3) (†) till FÖRTRYCKA, v.1 3: betryck, trångmål, vedervärdighet; olycklig ställning l. belägenhet, olycka, elände; äv. övergående i bet.: förfång, men, skada; i denna bet. ngn gg i pl. HT 1906, s. 142 (c. 1585). O Gudh! tu tröste hwar och en, / Som lider nödh förtryck och meen. Ps. 1695, 301: 4. The ogudachtiga och giruga, som med mongas förtryck samla ägodelar. Swedberg Schibb. 38 (1716). Många förtryck jag förfarit. Johansson HomOd. 17: 284 (1845). ÖoL (1852).
4) till FÖRTRYCKA, v.1 4: handling(en) att förtrycka (ngn, ett folk osv.) l. förhållande(t) l. tillstånd(et) att vara förtryckt; våld, övervåld, tyranni; äv. mer l. mindre oeg. o. bildl. Våld och förtryck. Främmande förtryck. Göra slut på, resa sig mot (det hårda, olidliga) förtrycket. L. Paulinus Gothus Com. 56 (1613). Qvinnokönets förtryck sätter en mörk stämpel af grofhet på en nation. Lehnberg i 1SAH 2: 167 (1787, 1802). Ingen allmoge har af sin adel lidit så litet förtryck, som den svenska. Fryxell Arist. 1: 13 (1845). Äfven inom stånden öfvades förtryck mot misshagliga talare. Malmström Hist. 4: 236 (1874). Skall du låta vintern längre öva sitt förtryck över så vackra nejder? Lagerlöf Holg. 2: 155 (1907). — jfr BONDE-, KLASS-, MAJORITETS-, RAS-, RELIGIONS-, ÅSIKTS-FÖRTRYCK m. fl.
Spalt F 3437 band 9, 1928