| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖRÄLDRAR föräl4drar l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förä´ldrar Weste; förä`lldrarr Dalin), sbst. pl. ((†) -dra (-lra) GR 1: 27 (1521), Nordenflycht QT 1746—47, s. 102 (: föräldras, gen.); -dre GR 3: 48 (1526), KyrkohÅ 1911, MoA. s. 119 (1657: förelldrene, best.); -drer (-drär) GR 1: 86 (1523), Bolinus Dagb. 8 (c. 1675); -der (-ler) GR 11: 355 (1537), Petreius Beskr. 6: 12 (1615); -dere HSH 7: 59 (1593); best. -dran Murenius AV 78 (1642). Anm. 1:o Formen föräldre kan möjl. på ngt ställe vara koll. sg. liksom i fsv. 2:o Den gamla dat. pl. föräldrom står ännu kvar i Ps. 1819, 342: 5); i fackspr. äv. sg. FÖRÄLDER föräl4der l. fœr-, i Sveal. äv. 032, om person m.||ig., om djur m.||ig. l. r., om växt r. l. m.||ig.; best. -n.
1) (†) i pl.: förfäder; ofta i förb. fäder l. förfäder l. fader och föräldrar o. d. GR 1: 27 (1521). Frelsse Som fader Oc föreldra för ider Nwtit. Därs. 156 (1523). De Ätter, hwilkes Förfäder och föräldrer hafwa waridt brukade i Rijkz Rådz Embeten. RARP 1: 17 (1627). Swedberg Schibb. e 3 a (1716).
2) i pl., sammanfattande benämning på fader o. moder; äv. (i fackspr., utom i b föga br.) i sg., om fader l. moder; äv. (nästan bl. i b) i utvidgad anv., i fråga om djur l. växter; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. Barnets föräldrar. Hon vistas hemma hos föräldrarna, sina föräldrar. Luk. 2: 27 (NT 1526). Wij skole fruchta och elska Gudh, så at wij wåra Föräldrar och Herrar icke förachte eller förtörne. Cat. 1572, s. A 6 b. Styffader och Styffmoder .. äre icke naturlighe Föräldrar. Schroderus Comenius 600 (1639). Gifter sig son, eller dotter som är enka, mot föräldrars vilja. GR 6: 2 (Lag 1734). Svenska språket .. sådant det jemte föräldrar och syskon är föremål för den germaniska filologien. Claëson 1: 314 (1859). Små sår och fattiga föräldrar ska man int’ förakta. Hembygden 1912, s. 47 (ordspr.). I alla tre fallen begagnade den ena föräldern ett klart och tydligt tungspets-r. ATamm i SoS 1918, s. 44. — jfr ADOPTIV-, ALLMOGE-, FAR-, FOSTER-, MAT-, MOR-, STAM-, SVÄR-FÖRÄLDRAR m. fl. — särsk.
a) i uttr. våra första föräldrar l. de första föräldrarna o. d., om Adam o. Eva. Wåra första Föräldrar Adam och Eva. PPGothus Und. O 6 a (1590). Rundgren Minn. 2: 212 (1870, 1883).
b) biol. om fader o. moder med särskild tanke på nedärvningen av deras egenskaper (vid korsning); oftast i överförd anv. om tvenne djur l. tvenne växter i förhållande till deras gemensamma avkomma o. i sht i fråga om (förädling gm) korsning l. i fråga om bastarder resp. hybrider. Sammanblandade Växter, Plantæ hybridæ, äro de som framalstras af olika slags föräldrar. Fischerström 2: 120 (1780). Hvad man vid en korsning ville i praktiskt syfte i första hand söka vinna vore former med en gynnsammare kombination af egenskaper än föräldrarnes. PT 1908, nr 64 A, s. 3. — jfr DJUR-, FÅGEL-, STAM-FÖRÄLDRAR. — särsk. (mindre br.) i sg. PopVetAvh. 34: 15 (1911). Oftast kan man .. icke eller i varje fall endast med stor svårighet skilja bastarden från den ene föräldern. Larsson Johannsen Ärftl. 113 (1918).
(2 b) -ART. biol. om endera av tvenne (l. flera) arter i förhållande till den (spontant l. gm avsiktlig korsning) uppkomna arthybriden. Westermarck Äkt. 317 (1893). —
(2 b) -DJUR. i sht biol. jfr -RAS. Förärfningen af föräldradjurens egenskaper. Juhlin-Dannfelt 221 (1886). —
(2 b) -FORM; pl. -er. biol. jfr FORM 9 slutet, ävensom -ART. Afkomman efter en korsning mellan tvenne föräldraformer. UtsädT 1907, s. 216. —
(2 b) -KARAKTÄR. biol. om varje särskild av de utmärkande egenskaperna hos föräldrarna till en organism (korsningsavkomma). Korsningsafkomman håller sig .. ingalunda alltid inom föräldrakaraktärernas gränser. LAHT 1908, s. 160. —
-KÄNSLA. (i sht i högre stil) jfr FADERS-, MODERS-KÄNSLA; äv. i utvidgad anv., i fråga om djur. Wallin Rel. 3: 154 (1827). Hvem mäter djurens instinktiva föräldrakänslor? Geijerstam Sat. 126 (1892). —
-KÄRLEK. föräldrars kärlek till sina barn; ngn gg äv. om barns kärlek till sina föräldrar; äv. i utvidgad anv., i fråga om djur. Tegnér (WB) 6: 363 (1830). Thorell Zool. 1: 287 (1860). Af alla menskliga känslor torde föräldrakärleken vara den starkaste. SmålAlleh. 1883, nr 4, s. 2. —
(2 b) -LINJE. biol. om endera av de grupper av till härstamningen enhetliga, homozygota individer av en växtart (”rena linjer”), som (vid genetiska experiment l. vid växtförädling) användas för frambringande av en korsningsprodukt. BotN 1916, s. 119. —
-LÖS. äv. i substantivisk anv. FörhLäkS 1862—63, s. 87. Enkor och föräldralösa. Heidenstam Vallf. 71 (1888). —
-MYNDIGHET~102 l. ~200. i sht jur. om den makt o. myndighet som föräldrar äga över sitt (sina) barn (ngn gg tillkommande bl. endera av föräldrarna l. adoptant). Kindblad (1871). Fehr Und. 93 (1894). —
-MÖTE. i sht skolv. sammankomst av föräldrar o. lärare för dryftande av frågor rörande barnens uppfostran l. undervisning. NerAlleh. 1896, nr 20, s. 1. —
(2 b) -PLANTA, r. l. f. biol. i fråga om korsning av växter; jfr -ART. Westermarck Äkt. 369 (1893). LAHT 1905, s. 349. —
(2 b) -RAS, r. biol. om endera av tvenne raser i förhållande till den gm korsning dem emellan uppkomna avkomman; ofta i pl. Westermarck Äkt. 312 (1893). —
-RÅD. särsk. skolv. vid elementarlärovärk i Finl.: övervakande myndighet som av den kommunala representationen utses bland lärjungarnas föräldrar (målsmän); jfr SKOL-RÅD. FinlStatskal. 1925, s. 136. —
-RÄTT, r. l. m.
1) föräldrars rätt över l. till sitt (sina) barn. Boëthius Naturr. 100 (1799). CGBergman hos Flodström SvFolk 505 (1918).
2) jur. om den underavdelning av familjerätten som avhandlar föräldrars o. barns ömsesidiga rättigheter o. skyldigheter. Palmén JurHb. 38 (1859). 2NF (1908). —
-VÅRD. skyddande omvårdnad (av det slag) som föräldrar (böra) ägna sina barn. Agardh BlSkr. 2: 83 (1830). Hedenstierna FruW 14 (1890). —
-VÖRDNAD. vördnad som barn (böra) visa sina föräldrar. Visa mig föräldra-vördnad hos ett folk: jag vill profetera det en lång framtid. Geijer I. 3: 3 (1834). Sander i 3SAH 4: 18 (1889).
FÖRÄLDRASKAP, n. till 2: förhållande(t) att vara ngns föräldrar. Björkman (1889). Beskow Enhet 76 (1916).
Spalt F 3595 band 9, 1928