Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(II B) -ÄNDA, v. [fsv. forända; jfr ä. d. forende, mnl. o. t. verenden] (†) avsluta, uppgöra. At saken tiil bestaandt förændat wore. GR 1: 158 (1523). När alla saker äro förändadhe och affhandladhe (osv.). Rothovius 1Pred. D 2 a (1623). RARP 4: 435 (1650).
Spalt F 3598 band 9, 1928