Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GANS gan4s, äv. gaŋ4s, r. (m. Björkman (1889), WoJ (1891); f. Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(i sht förr äv. skrivet ganz l. gance)
Etymologi
[av fr. ganse (gance), av. prov. ganso, av oviss härledn.; jfr dock it. gancio, span. gancho, virkkrok, tamburnål]
klädn. ett slags vävt l. slingat band l. snöre av växlande form o. material, i sht användt till besättning på kläder; lits. En garnering (på fracken) af snörmakarearbete eller gancer. MagKonst 1830, s. 48. 1 par Skor af ganzer. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 20. Mignardiser .., ett slags ganser, som å ömse sidor äro försedda med öglor för virkning af spetsar (till garnering). 2NF 18: 453 (1912). — jfr BOMULLS-, DIAMANT-, TAGEL-, YLLE-GANS m. fl.
Ssgr (i fackspr.): GANS-BESÄTTNING. NJournD 1858, s. 157. —
-SKO. av ganser flätad sko; jfr BAND-, LIST-SKO. Borg InstDöfst. 57 (1854).

 

Spalt G 97 band 10, 1928

Webbansvarig