| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIST lis4t, sbst.2, r. l. f. (m. Sahlstedt, Ikonen (1889)); best. -en; pl. -er32 (GripshR 1546—47 osv.) ((†) -ar Schroderus Comenius 541 (1639), Dijkman AntEccl. 178 (1678, 1703)).
1) (i sht i fackspr.) kant på vardera av de båda långsidorna på ett stycke kläde, ägg, stad, stadkant. FörordnRegFotBeklädn. 12/7 1756, s. 3. Listerne äro vanligen af annan färg och tjockare än klädet. Adlerbeth FörslSAOB (1798). 2NF 33: 40 (1921). — jfr KLÄDES-LIST.
2) (i sht förr) på klädesplagg l. tygstycke o. d.: fastsydd l. invävd l. på annat sätt inarbetad rand l. remsa (av annan färg än plagget osv.), bård; jfr 4 a. Brunth (täcke) meth gwle lister. GripshR 1546—47. List nedher om klädherne. Helsingius V 5 a (1587). Een Lärofft duuk medh språngade Listar. BoupptSthm 3/4 1660. Svensson SkånFolkdr. 44 (1935). — jfr FYRKANTE-LIST.
3) upphöjd rand på ett föremål; särsk. (o. eg.) om smalt o. långsträckt föremål av utefter hela sin längd likartad genomskärning som är fäst (l. avsett att fästas) vid ngt föremål, särsk. vid dess kant, l. som bildar en upphöjd rand därpå; jfr RIBBA. Kyrkiobotnen (skall) förwaras med nya lister förän han nidfaller. Murenius AV 129 (1646). List till styrskena. Ramsten o. Stenfelt (1917). — jfr STYR-, TRÄ-LIST. — särsk.
a) i sht snick. (gm hyvling framställt) på ett l. annat sätt profilerat, långt o. smalt stycke trä, i sht användt (l. avsett att användas) på möbler o. dyl. l. ss. panel i rum o. dyl. o. avsett att framhäva konturerna av möbeln osv. l. att dölja fogar o. dyl. l. att bilda ram omkring ngt. Taflor .. medh swartta Lijster omkringh. BoupptSthm 3/4 1660. Lister nyttjas för att öfvertäcka skarfver och fogningar. Stål Byggn. 1: 299 (1834). (Verandan) hade stolptak med snidad list. Sjödin StHjärt. 3 (1911); jfr b. — jfr BORDS-, BRÖST-, DÖRR-, FOT-, FÖNSTER-, GARDIN-, GOLV-, RAM-LIST m. fl. — särsk. (i fackspr.) koll. Af affallet från timret tillverkas många sorters list och staf. PT 1898, nr 146, s. 3.
b) byggn. av murvärk l. puts bestående, på ett l. annat sätt profilerad, utskjutande rand på byggnad l. del av byggnad. The runda lijster eller ringar offuan kring om peelare. Linc. (1640; under astragalus); möjl. äv. att hänföra till a. BoupptSthm 25/1 1673. Ikring hela takfoten af slottet har lupit en list af huggen ölandssten. Kullberg Portf. 186 (1847). Strindberg Fagerv. 321 (1902). — jfr BAND-, BEKRÖNINGS-, DROPP-, GIPS-, GÖRDEL-, KRANS-, TAK-LIST m. fl.
c) (numera knappast br.) boktr. typografiskt inramningsornament, infattning (se INFATTNING, sbst.2 1 b β α’). Rudbeckius MemPubl. 23 a (1635). Sundén (1886).
d) i mer l. mindre oeg. anv. Trågdalar, med en vanligen högt uppe på vardera dalsidan löpande list. SvGeogrÅb. 1927, s. 132. — särsk.
α) trädg. låg o. smal jordvall använd för odling av vissa växter, särsk. köksväxter; äv. i allmännare anv., om smal blomsterrabatt. Rålamb 14: 31 (1690). Lundberg Träg. 37 (1754). Gellerstedt Gläntor 41 (1909). — jfr BLOMSTER-, GURK-LIST.
β) (i fackspr.) om framskjutande rand på (del av) människo- l. djurkropp. Florman Anat. 1: 23 (1823). List mot bakhuvudet saknas eller är i varje fall mycket otydlig (på en funnen uroxe). FoFl. 1931, s. 53. Östergren (1931; om upphöjd rand på fjärilsvinge). — jfr GOM-LIST.
γ) bot. om upphöjd rand på växt l. växtdel. Westring SvLafv. 22 (1805). SvSkog. 346 (1928). — jfr FROST-LIST.
4) om remsa av tyg l. papper o. d.
a) om vävnad i form av ett bredt band l. en smal tygvåd. QvinlHemsl. 58 (1880). Wistrand NordMAllmog. 13 (1909). — särsk.
α) (i sht förr) om tygremsa för lindning av spädbarn. BL 22: 162 (1855; om förh. på 1500-t.). Svensson SkånFolkdr. 265 (1935; om ä. förh.).
β) långt band användt, då likkista bäres till graven; jfr BÅR-HÄNGSLE. BoupptSthm 16/10 1682. Johansson Noraskog 1: 82 (i handl. fr. 1785). SDS 1896, nr 323, s. 1.
γ) band varmed skadad arm hålles uppe. Nu bär iagh armar i lister. Chronander Surge F 3 b (1647). En yngling gick med förbunden arm som han bar i list. Nilsson Dagb. 60 (1816, 1879).
δ) (†) om tygremsor ss. material för vävning l. flätning av mattor m. m.; äv. koll. BoupptSthm 3/3 1655. Gamla mattor dels af list och dels af väf. BoupptVäxjö 1858. Hagdahl DBäst. 87 (1885).
ε) (förr) om band (l. smalt tygstycke) användt ss. skärp. Qvinfolken .. hade ofta en list om lifvet. Linné Sk. 119 (1751). Fatab. 1915, s. 222. jfr Dijkman AntEccl. 178 (1678, 1703; om stola hörande till den katolske prästens dräkt). — jfr BRUD-, UPPSKÖRTELSES-LIST.
b) om remsa av papper; särsk. om pappersremsa använd ss. bård (jfr 2). En sådan tapet kräver en bred list med enkelt mönster. Östergren (1931).
1) (mindre br.) skeppsb. om den översta, tjockare bordläggningsgången på ett träfartyg, bärghult. Rajalin Skiepzb. 63 (1730). Christenson MarSlup. 4 (1914).
2) (†) bärgv. i blåsbälg, om den av läder o. d. tillvärkade rörliga delen, som förenar bälglisterna. VetAH 1741, s. 164. särsk. oeg., om packning i cylinderblåsmaskin. JernkA 1837, s. 207.
(3 a) -HYVEL. (list- 1672 osv. liste- 1672—1673) för framställande av trälister; jfr KÄL-HYVEL. BoupptSthm 7/12 1672. PT 1907, nr 106 A, s. 4 (om hyvelmaskin). —
(3 a) -KLÄMMA, r. l. f. snick. Landsm. XVIII. 1: 20 (1912). Till fastspänning av lister som skola limmas användas listklämmor. HantvB I. 2: 122 (1934). —
(2) -KVARD. (†) smal tygremsa i kant l. söm på klädesplagg; jfr LITS-KVARD. Holmberg 2: 328 (1795). Weste (1807). —
(3 b) -MURNING. byggn. framställande av lister gm murning; äv. konkret. Rothstein Byggn. 573 (1859). Gundberg Tegel 34 (1860). —
(3) -PIPA, r. l. f. (i sht förr) bösspipa med upphöjda kanter. Hahr HbJäg. 101 (1865). Alm VapnH 181 (1927). —
-SKO, r. l. m. (list- 1847—1911. liste- 1793)
1) (†) till 2: kant, skoning. Brunt ängelskt (kläde) .. hade Drottningen anordnat till listeskor under frökens bruna Damaschekjortill. 2VittAH 3: 97 (1793; efter handl. fr. 1540).
(3) -TAK. (list- 1896. listes- 1779) tak med takbeläggningen lagd på träribbor; förr möjl. äv.: tak bestående av träribbor. UrFinlH 433 (1779). TT 1896, Byggn. s. 62. —
-VÄRK, n.
2) (i fackspr.) till 3 a, b, om trä- l. sten- l. mureriarbete bestående av l. försett med lister. Serenius Mm 4 a (1734). Carlberg SthmArchitCont. C 4 a (1740). Skänken .. hade två afsatser, prydda med oräkneliga listverk. Ödmann Hågk. 9 (1801; uppl. 1918). särsk. koll., om lister.
b) till 3 b, om lister av sten. Diverse listverk till kakelugnar. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 55. UpplFmT 4: 12 (1875).
-HYVEL, se A. —
-SKO, se A.
C (†): LISTES-TAK, se A.
1) till 3 a.
2) till 3 b.
Spalt L 836 band 16, 1940