Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEHÄNG jehäŋ4, förr äv. GEHÄNGE, n.; best. -et; pl. = ((†) -er OxBr. 11: 690 (1637: Örgehenger), BoupptSthm 28/2 1671).
Ordformer
(ge- 1627 (: weria geheng) osv. gie- 1668—1779. -häng (-e-) 1627 (: weria geheng) osv. -hänge (-e-) 1639—1711. -hängie 1657)
Etymologi
[liksom d. gehæng av ä. t. gehenk, t. gehänge, till t. hangen o. hängen (se HÄNGA)]
1) (†) om ngt som hänger vid ngt annat; i ssgn ÖR-GEHÄNG.
2) det vari ngt är upphängt.
a) i sht mil. rem l. band över axeln (axelgehäng) l. om livet l. fäst vid livbältet (livgehäng) vari ett vapen, i sht värja l. sabel, bäres. OxBr. 11: 690 (1637). Fadrens wäria och gehänge fick dhen äldste sonen. BoupptSthm 2/3 1671. Ett tjockt gehäng tre finger bred; / Var spänt på blåa Råcken. Odel Sincl. 23 (1739). Officerare .. hafva revolver samt sabel, som bäres i gehäng öfver högra axeln. Tingsten o. Hasselrot 52 (1902). i oeg. anv. Under kappans veck en cittra / Sakta klang i sitt gehäng. Snoilsky 2: 131 (1881). — jfr AXEL-, BAJONETT-, BUFFEL-, FRANS-, LIV-, SABEL-, VÄRJ-GEHÄNG m. fl.
b) (mindre br.) tekn. TT 1872, s. 183. JernkA 1906, s. 57.
Ssgr (till 2): A: GEHÄNG-PLÅT. (gehäng- 1808. gehängs- 1807) (förr) mil. plåt som anbragtes på gehäng ss. prydnad. Spak Unif. 47 (cit. fr. 1807). —
-SILJA, se -SÖLJA. —
-SPÄNNE. (förr) mil. jfr -SÖLJA. PT 1758, nr 95, s. 4. BoupptVäxjö 1779. —
-SÖLJA, äv. -SILJA. (gehäng- c. 1714—1814. gehängs- 1778—1806) (förr) mil. sölja varmed ett gehäng hopknäpptes. (K12) öppnade .. gehängsöljan och sprang ifrån mig några steg. ARoos (c. 1714) i Afzelius Sag. XI. 2: 105. Spak Unif. 45 (cit. fr. 1806). —
-TASKA. (gehäng- 1802. gehängs- 1780) (†) mil. i gehäng buren mindre väska. KrigsmSH 1802, s. 61. jfr: 1 Gehängstaska af blått och hvitt halfsiden. SP 1780, s. 827.
B (mindre br.): GEHÄNGS-PLÅT, -SÖLJA, -TASKA, se A.

 

Spalt G 171 band 10, 1928

Webbansvarig