Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GENERÖS ʃen1erø4s l. ʃe1n-, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(gene- 1660 osv. -ros 1660. -rös 1672 osv. -reux (-reus, -reuse) 1671—1808)
Etymologi
[av fr. généreux, av lat. generosus, ädel (äv. om t. ex. vin), högsint, ädelmodig, avledn. till genus, gen. generis (se GENUS). — Jfr GENEROSITET]
1) (†) ädel (äv. om sak); hugstor, storsint, högsint, manlig. RARP 7: 67 (1660). Frontignac är ett genereust vin, har muskat lukt. Linné Diet. 2: 99 (c. 1750). (Karl XII) var en genereus Herre; sättande aldrig värde på karlen för penningen eller för deras rikedom. HSH 7: 203 (c. 1750).
2) liberal, frikostig, rundhändt. ConsAcAboP 4: 71 (1672). Denne genereuse Vän (dvs. prof. White) har skänkt mig flere andre böcker. Björnståhl Resa 2: 233 (1776). (Bönderna) måste nu .. i sin tur visa sig generösa. Liljecrona RiksdKul. 361 (1840). Nyblom Minn. 2—3: 13 (1904).

 

Spalt G 224 band 10, 1928

Webbansvarig