Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GENETT jenät4 l. ge-, l. (numera bl. i bet. 2, men där alltid) GENOTT genot4 l. ʃe-, äv. je- (geno´tt Weste; genå´tt Dalin; jenått´, sjenått´WoJ (1891)), i bet. 1 m. l. r., i bet. 2 r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 1) -er.
Ordformer
(-nett 1797 osv. -nott (-notte, -not), i bet. 1 1795—1891, i bet. 2 1787 osv.)
Etymologi
[jfr t. genette, genotte, eng. genet, fr. genette, ffr. gen(n)ete, jen(n)ette, sp. gineta, mlat. geneta; av arab. djerneit]
1) zool. djur av det till rovdjuren (skunkdjuren) hörande släktet Genetta Cuv.; särsk. om (individ av) den i s. Frankrike, Spanien o. Nordafrika (äv. ss. husdjur) levande arten Genetta genetta Lin., vilken lämnar ett värderat pälsvärk (i handeln numera gående under benämningen ”vildkatt”), ginstkatt; jfr DESMANSKATT. Grill PVetA 1795, s. 18. 2NF (1908).
2) handel. skinn av genett (i bet. 1) l. av (svart) tam katt; pälsvärk av sådant skinn; numera bl. om pälsvärk av på olika sätt (gm färgning, skärning o. d.) förädlat kattskinn. BoupptVäxjö 1787. Skinn af (svarta katten) förekomma i pelshandeln under namn af Genott. Nilsson Fauna 1: 111 (1847). Boor af Äkta Genott. DN 1902, nr 11693 A, s. 1.
Ssgr: A: GENETT- resp. GENOTT-PÄLS. särsk. till 2: livplagg (kappa, rock) av genott. BoupptVäxjö 1859. —
(1, 2) -SKINN. (genett- (-ott-) 1782 osv. genotts- 1859) äv. ss. ämnesnamn. TaxaStSiötull 1782, s. 41. 9 st(ycken) Genottsskinn ej fullt färdiga. BoupptVäxjö 1859.
B (†): GENOTTS-SKINN, se A.

 

Spalt G 225 band 10, 1928

Webbansvarig