| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GIFTERMÅL jif3ter~må2l, förr äv. GIFTMÅL o. GIFTOMÅL, n. (GR 2: 80 (1525) osv.) ((†) m. l. f. OPetri Kr. 102 (c. 1540), HärnösDP 1694, s. 233); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. = ((†) -ar? l. -er? HärnösDP 1694, s. 160).
ingående av l. inträdande i äktenskap under övliga, lagstadgade former; äv.: äktenskap (med tanken riktad särskilt på dess ingående). GR 2: 61 (1525). Thå begyntes .. handlas om gyijfftemåål emellen konung Håkon (av Norge) och konung Waldemars (av Danmark) dotter. OPetri Kr. 133 (c. 1540). Alle giftermål hafva difficulteter, derföre måste man bedia Gudh om lycka der till. RP 12: 87 (1647). Giftermåhl med fremmande Religions Förwanter, måste flijtigt afrådas. Kyrkol. 15: 8 (1686). Giftermål under ens stånd. Berndtson (1880). — jfr RESONEMANGS-, STATS-, TVE-GIFTERMÅL. — särsk.
a) i numera obr. anv. (jfr c o. d). Att i ecke tilstäde thet munke eller nwnnor .. gå på gifftermål. GR 5: 8 (1528). (Inga personer) som icke af adel födde äre, (skola) tage sig någet friboret giffteremål. RA 1: 273 (1540). J .. förtaghen idher emoot wår Gudh, medh fremmande quinnors gifftermåål. Neh. 13: 27 (Bib. 1541). (En dansk man) hade bekommet högt gifftermoell aff betzte adelen. Svart G1 25 (1561). Hög(bemäl)te Konunge och Furste döttrer .. skole (icke) .. göra någhot Gifftermål medh någhen Herre, medh mindre än (osv.). Stiernman Riksd. 574 (1604). Jag bad, at hon måtte förses med et anständigt giftermål. Ågren Gell. 18 (1757). Jag (hade) nästan fattat den föresats aldrig ingå i något giftermål. Ullman Frök. 111 (1780).
b) förrättning varigm offentlig (i allm. borgerlig, ngn gg kyrklig) myndighet bringar till stånd äktenskap, vigsel. SFS 1904, nr 26, s. 2. (Borgerlig) myndighets åliggande att förrätta giftermål. Därs. 1908, nr 116, s. 1.
d) (†) med tanke på (den under längre l. kortare tid fortgående l. den tilländalupna) sammanlevnaden i ett äktenskap. Schroderus Comenius 588 (1639). Hur mången klagar sig och finner sig bedragen, / Som trodt, hans giftermål skul likna första dagen. Brenner Dikt. 1: 75 (1707, 1713). Dalin Arg. 1: 19 (1732, 1754). I sitt första giftermål var han ej lycklig. Cavallin (1875).
B (†): GIFTERMÅLE-BALK, se C.
C: GIFTERMÅLS-AFFÄR. (i sht vard.) = -ANGELÄGENHET. Lundell (1893). Herr Erik (hade) mycken otur i giftermålsaffärer. Hagström Herdam. 2: 50 (1898). —
(jfr b) -AKT. (mindre br.) Brudparet (äger), om det önskar religiös giftermålsakt, använda sitt trossamfunds vigselform. Björling CivR 221 (1911). —
-ANBUD~02 l. ~20. frieri (se d. o. 2). Olivecrona LagbGift. 27 (1851). Slutligen antog .. (Sigrid Storråda) den norske konungen Olaf Trygvessons giftermålsanbud. Odhner Lb. 22 (1869). —
-ANGELÄGENHET~10102 l. ~10200. Försigtigast bör man vara med sina råd i giftermålsangelägenheter. Rademine Knigge 2: 206 (1804). —
-ANNONS. tidningsannons gm vilken ngn söker sig en maka (make). Bergman VSmSkr. 143 (1825). Sin hustru fick han på en giftermålsannons. Östergren (1924). —
-AVHANDLING. (†) överenskommelse rörande giftermål. Benzelstierna Cens. 8 (1737; i titel på ”bröllopsskrift”). SP 1780, s. 986. Den utaf både Sveriges och Baijerns monarker stadfästade giftermålsafhandlingen. Crusenstolpe CJ III. 1: 153 (1846). —
-BALK. (-måla- 1635—1749. -mål(l)e- 1593. -måls- 1734 osv.) [fsv. giptarmala balker]
1) (den) del av allmänna lagen som behandlar äktenskaps ingående o. upplösning samt dess rättsvärkningar. TbLödöse 287 (1593). Giftermålsbalk; given Stockholms slott den 11 juni 1920. SFS 1920, s. 965.
2) (enst., †) skämts., i uttr. vara stadd i giftermålsbalken, vara ute i friarärenden. Chronander Bel. F 2 b (1649). —
-HANDEL. (numera bl. hist.) underhandling angående giftermål; förr äv.: överenskommelse angående giftermål. GR 28: 520 (1558). Then, som med sådana invänningar .. vil giöra sig lös från Giftermåls handel, bör bevisa sin invändning. Nehrman Gift. 83 (1747). (John Digby) användes .. som Jakobs (dvs. Jakob I:s) redskap i den spanska giftermålshandeln. 2NF 6: 396 (1906). —
-HANDLING.
2) hist. i fråga om medeltida förh.: förrättande av den ceremoni varigm bruden överlämnades åt brudgummen (o. äktenskapet kom till stånd); jfr GIFTERMÅL b. Af .. (östgötalagen) ses, att enkas äkta son skulle, om hennes fader var död, förrätta giftermålshandlingen. Nordström Samh. 2: 14 (1840). —
-KONTRAKT. i fråga om utländska förh.: kontrakt med vissa bestämmelser, i sht av ekonomisk natur, som upprättas vid äktenskaps ingående; jfr ÄKTENSKAPS-FÖRORD. Celsius E14 84 (1774). Nyström Svedelius 4: 45 (1890). —
-SAK. (†) = -ANGELÄGENHET. Om gifftermalzsaker hanla biscopen. GR 4: 242 (1527). CTOdhner i VittAH 27: 113 (1873, 1876). —
-TANKAR, pl. giftastankar. Ett ryckte, som gått omkring, at Hans May:t haft giftermåls tankar. Nordberg C12 2: 645 (1740). Östergren (1924). —
-TID.
1) tid i en människas liv då äktenskap brukar (l. bör) ingås. Sedan den egentliga giftermålstiden med femtionde året upphört. Fahlbeck Ad. 2: 141 (1902).
Spalt G 386 band 10, 1928