Publicerad 1928 Lämna synpunkter GINNA, v., anträffat bl. i inf. Etymologi [av isl. ginna, narra, bedraga m. m.] (†) förleda, locka (ngn) i fördärv. Spegel GW 280 (1685). Spalt G 413 band 10, 1928 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se