| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GLÄDSKAP, m. (Schultze).
(†) glädje. När man swär antingen med wredhe eller glädhskap epter som almänt tilgå pläghar. OPetri 4: 380 (1539). Tiener Herranom medh frögd, kommer för hans ansichte medh glädhskap. Psalt. 100: 2 (Bib. 1541). Schultze Ordb. 1535 (c. 1755).
Spalt G 613 band 10, 1929