| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GNAT gna4t, sbst.2, n.; best. -et.
(ngt vard.) gnatande, kält, småaktigt gräl, ”hackande”; jfr GNAG, sbst.2 4. Nordforss (1805). Knorring Ståndsp. 3: 31 (1838). Det kunde verkligen nu bli ett slut med gnatet på normanderna. Strindberg TrOtr. 4: 253 (1897). Ett visst gubbaktigt gnat öfver tidens ondska. GHT 1898, nr 218 B, s. 1. Bergman JoH 19 (1926). — jfr KLASS-, PARTI-, SMÅ-GNAT.
Spalt G 646 band 10, 1929