Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GOFFRERA gofre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (äv. konkret, om goffrerad remsa o. d.).
Ordformer
(gauf(f)r- 1854—1904. gof(f)r- 1852 osv. gåf(f)r- 1852—1904)
Etymologi
[av fr. gaufrer, till gaufre, vaxkaka, tunn kaka (med vaxkaksmönster); av germ. urspr., jfr nt. wafel (se VÅFFLA); jfr GOFFER]
(i sht i fackspr.) inpressa ett mönster i (siden, sammet, band, papper o. d.); krusa (ett band, remsor o. d.); äv.: pressa skarpa, varaktiga veck i (tyg). SvT 1852, nr 33, s. 4. Spetslif slutande med fina tungor eller täta gauffreringar. Scholander I. 2: 36 (c. 1870). Goffreringen skedde för hand, vanligen öfver strumpstickor. MeddNordM 1901, s. 245. Naturelltapeter .. pressade (goffrerade). SFS 1919, s. 1899.
Ssgr (i fackspr.): A: GOFFRER-JÄRN, -MASKIN, se B.
B: GOFFRERINGS-JÄRN. (goffrer- 1891. goffrerings- 1889 osv.) till goffrering av band, remsor o. d. avsett redskap av järn. Björkman (1889). —
-MASKIN. (goffrer- 1896. goffrerings- 1852 osv.) tekn. SvT 1852, nr 33, s. 4. Goffreringsmaskiner .. användas inom olika industrier, såsom pappers-, textil-, läder- och metallindustrien. VaruförtTulltaxa 1: 323 (1912).

 

Spalt G 750 band 10, 1929

Webbansvarig