Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRISSEL gris4el, sbst.1, r. l. m. l. f. (m. Möller (1790), Dalin (1852); f. Sundén (1885), LoW (1911)) ((†) n. Björkman (1889)); best. -n; pl. grisslar l. grissler32 (VLBibl. Bouppt. 1806, fol 131) (utan pl. Dalin (1852)); l. GRISSLA gris3la2, sbst.1, f. l. r.; best. -an; pl. -or. Anm. Åtskilliga ordböcker hava i sg. grissel o. grissla, i pl. endast grisslor.
Ordformer
(gressel Linc. (1640; under infurnibulum), Rääf Ydre 1: 98 (1856). grissel Ihre (1769; jämte gressel) osv. — grees(z)la VarRerV 28 (1538), VocLib. avd. 37 (c. 1580). gresla BoupptSthm 14/12 1668 (: Greslebrödh), Landsm. VII. 6: 64 (1890). gressla BoupptVäxjö 1754, Därs. 1900. grisla Florinus Voc. 54 (1695), BoupptVäxjö 1797. grissla Lind (1738) osv. — grädsla Dybeck Runa 1849, s. 30; grässla Dybeck Runa 1844, s. 8)
Etymologi
[jfr fsv. grysla (ss. tillnamn — möjl. dock fågelnamnet), grisllikaka (jfr GRISSLEBRÖD); motsv. sv. dial. grēsla, gressla, grissla, gressel, d. grissel, grisle, nor. grisl (griksel); jfr d. grisle, få bröd att jäsa gm att på en grissel hålla det i ugnen o. d., nor. grisla, stryka över bröd med en våt kvast (av ax), innan det skjutes in i ugnen, skjuta bröd in i ugnen. Ordets härledning är omtvistad; snarast är det väl lånat från mnt. gerstel, kvast (av ax) som doppas i vatten l. dyl. och strykes över brödet, innan det skjutes in i ugnen; jfr mnt. gassel, grissel, samt gasseln, giva bröd en vacker skorpa gm att på grisseln raskt skjuta det in i bakugnen, där eld brinner på båda sidor. Andra ha härledt ordet från nor. grisla, göra glesare, lufta upp o. d. (jfr GRÄDDE); jfr GRIS, adj. (Jfr HFalk i ArkNF 41: 131 (1925) o. Brøndum-Nielsen i FestskrFalk 50 f. (1927)). — Skrivformerna grädsla, grässla torde bero på att förf. (efter Ihre) sammanställt ordet med GRÄDDA, baka bröd]
(i sht i fackspr.) spadformigt redskap varmed bröd insättes i (l. uttages ur) bakugnen, brödspade, kakspade; jfr BRÖD-SKOTA; förr äv. om skiva utan skaft på vilken brödet (l. bröden) ställdes, då det var (de voro) färdigformat(-ade). VarRerV 28 (1538). Sedan med en gresla, ganska stor, vändes (brödet), då dett först är preckat på ena sidan. Linné Skr. 5: 129 (1732). Fischerström 3: 426 (1787). Den tiden, då det troddes, att käringarne på qvastskaft och grisslor redo åstad till Blåkulla. Lovén Folkl. 120 (1847). 4GbgVSH V—VI. 4: 95 (1903). — jfr BAKGRISSEL.
Ssgr (i sht i fackspr.): A: GRISSEL-BLAD. (grissle-) Möller (1790). —
-BRÖD. (gressel- 1680. grisla- 1669. gresle- 1668) [jfr fsv. grisllikaka, mnt. gasselkoken] (†) benämning på ngt slags bröd av bättre sort (som fått en vacker skorpa gm att på grisslan hållas i bakugnen där eld brinner på båda sidor?). Kringlor och Greslebrödh åthskillige gånger. BoupptSthm 14/12 1668 (i begravningsräkning). —
-SKAFT. SvFolks. 18 (1844). —
-SPADE. grissel. ArbStat. A 1: XVIII (1899).
B (†): GRISSLA-BRÖD, se A.
C (föga br.): GRISSLE-BLAD, se A. —
-BRÄDE. (†) grissel utan skaft? 15. st. stoore grisslebräde. BoupptSthm 6/2 1652. —
-BRÖD, se A.

 

Spalt G 947 band 10, 1929

Webbansvarig