| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GRISTNA gris3tna2, v. -ade.
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) bli otät, gistna. Stiernhielm Herc. 508 (1658, 1668). Gristnar båten ock börjar läcka. Landsm. 1926, s. 14 (i skildring fr. Lule skärgård).
Spalt G 949 band 10, 1929