| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GRÅBÄRG grå3~bær2j, n.; best. -et; pl. (i bet. 3 samt ngn gg i bet. 1 om olika slag av gråbärg) =.
1) (numera föga br.) gråsten (se d. o. 1). VarRerV 40 (1538). At kalla Hällebärgen öfver alt Gråbärg, är väl allmänt vedertagit; men som ofta Feltspaten ändrar sin färg til röd, .. så har man hellre velat kalla de faste bärgens arter för Hällebärgsarter. Wallerius Min. 147 (1747). Denna flata Kulle (dvs. övre delen av Mössebärg) bestod af Gråbärg. Linné Vg. 73 (1747; om trapp). Chymici visa at jernet inneholles i alla gråberg, jämväl i örter. Dens. Stenr. 5 (c. 1747). Sten-ämnet i de största bärgen är idel tätt grå-bärg. Gissler IVetA 1751, s. 3. Den öfverliggande stenen (i gånggriften) är af gråberg. AntT 2: 149 (1862, 1869). Höjer Sv. 2: 1462 (1881). Östergren (1925).
2) [specialanv. av 1] bärgv. ofyndigt bärg (utan hänsyn till arten), motsatt: malmförande bärg, malm; särsk. om ofyndigt bärg erhållet ss. avfall vid malmbrytning l. skrädning l. brutet för att tjäna ss. fyllnadsmaterial i gruva, avfallsbärg, fyllnadsbärg. GR 2: 26 (1525). Kupperbergen (hava) mest legat öde, och (äro) med gråberg igen falne. Därs. 10: 103 (1535). The lathe thenn beste malmenn vnderstondom komma iblandt Gråbergit, som the bäre inn påå warphögerne. Därs. 16: 299 (1544). (Han) igenlade grufuan med jord och gråberg. NoraskogArk. 5: 150 (1624). Rinman 1: 692 (1788). Vid .. grofskrädningen (av malmer) erhålles .. dels malm, dels ”gråberg”. 2UB 5: 199 (1902). 2NF 38: 347 (1926).
3) (numera föga br.) bärg (bärgshöjd, klippa) av gråsten (se d. o. 1); äv. mera obestämt, om bärg av gråaktig färg. Linc. (1640; under cautes). Bland Gråberg, sniö och frost ett boo jag sökte mig. Düben Boileau Pulp. 37 (1722). De mesta berg i vårt land äro urberg eller gråberg och bestå af hvad som menige man kallar gråsten. Berlin Lsb. 282 (1852). Han hade traskat omkring mol ensam i gråbergen strax ovanför prästgården. Oterdahl Skolfl. 91 (1924).
-BALJA. (†) Gråbergsbalja .. som tjenar til Gråbergets, äfvensom Malmens, upfordrande i Dagen. Rinman 1: 97 (1788). —
-BAND. (numera föga br.) i malmfyndighet uppträdande inlagring l. gångformig bildning av gråbärg. Rinman 1: 99 (1788). —
-BRÄCKA, r. l. f. ”bräcka” (se BRÄCKA, sbst.2 2) som är helt i saknad av malm, gallbräcka. Rinman 1: 328 (1788). NF 2: 1243 (1878). —
-BÄRNING, förr äv. -BÄRING. (förr) forsling av avfallsbärg på bårar. PrivBergsbr. 1649, 3: mom. 14. Hallenberg Hist. 5: 179 (1796). —
-FALL. (†) gråbärgsras. PrivBergsbr. 1649, 3: mom. 13. Johansson Noraskog 3: 82 (1681). JernkA 1909, s. 16. —
-KARL. (†) gruvarbetare med uppgift att forsla avfalls- l. fyllnadsbärg l. att bryta gråbärg. GR 23: 13 (1552). —
(3) -MOSSA. bot. mossan Umbilicaria pustulata Hoffm., vilken växer på klippor o. hällar av gråsten. BotN 1843, s. 71. —
-RAS, n. ras av gråbärg i gruva; äv. konkret om nedrasat gråbärg. —
-RUM. i gruva: för erhållande av fyllnadsbärg sprängt rum i det ofyndiga bärget på sidan om malmen. JernkA 1900, s. 558. —
-SCHAKT. schakt användt för nedstörtande av fyllnadsbärg. JernkA 1874, s. 191. Därs. 1881, s. 396. —
-SLI. benämning på det gråbärg som begränsar malmfyndighet åt endera sidan. —
-STALP. i gruva: gråbärgsras. Johansson Noraskog 3: 109 (i handl. fr. 1694). Därs. 68 (1884; ref. av handl. fr. 1673). —
-SYLTA, r. l. f. ansamling av mindre stycken (upp till ett äggs storlek) av avfallsbärg. Ström MinnB 25 (c. 1865). —
-TIPP, r. l. m. ställe där avfallsbärg avstjälpes (”tippas”); äv. dels om anordningarna för avstjälpningen på nämnda ställe, dels om parti av avfallsbärg som avstjälpts vid samma tillfälle. Simmons FlKiruna 60 (1910). —
-UPPVINDNING. (†) uppspelning av avfallsbärg ur gruva. Johansson Noraskog 3: 94 (i handl. fr. 1685). —
-VARP, n. ansamling av avfallsbärg; äv. ss. ämnesnamn: avfallsbärg. Hiärne Berghl. 443 (1687). Rinman 2: 1108 (1789). Wetterdal Grufbr. 220 (1878). —
-VIND. (förr) av häst(ar) draget vindspel användt för uppspelning av gråbärg ur gruva. GR 10: 202 (1535). Johansson Noraskog 2: 167 (cit. fr. 1551).
Spalt G 1121 band 10, 1929