Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRÖE grø3e2, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.) (f. Heinrich (1814)), stundom n. (LAA 1816, s. 259, Tab. (: Årigt Ängsgröe), Strindberg Fagerv. 330 (1902), Kindberg SvNamn 34 (1905: skört våtgröe)); best. -en (Wahlberg Foderv. 90 (1835) osv.), ss. n. -et (Nyman VäxtNatH 2: 480 (1868: Fjellgröet), Strindberg Fagerv. 330 (1902)); pl. -er (Weste (1807)), ss. n. äv. -en (Nyman HbBot. 363 (1858)) (utan pl. Dalin (1852), Auerbach (1909)); förr äv. GRÖ, r. l. m., l. GRODE, sbst.2, r. l. m., l. GROE, sbst.2, r. l. m., l. GRÖN, sbst.1
Ordformer
(grode 1769 (: Betes-Grode) —1775 (: Lundegrode). groe 1746 (: Hvitgroe)—1894 (: Betesgroe). gron, sg. best.? 1779 (: Betes-gron). grö 1759 (: Jättegrö)—1896 (: fjällgrö). gröe 1745 (: Fiäll-Gröe), 1790 osv. grön 1748—1781 (: Betesgrön))
Etymologi
[sannol. eg. identiskt med (dialektal form för) GRÖDA, sbst. Formerna grode o. groe äro formellt identiska med GRODE, sbst.1, resp. GROE, sbst.1 Formen grön torde hava uppstått gm påvärkan från GRÖN, sbst.2 2; jfr sådana växtnamn som MUR-, VINTER-GRÖN m. fl.]
1) gräs av släktet Poa Lin. Liljeblad Fl. 51 (1792). Strindberg Fagerv. 330 (1902). — jfr BETES-, BÄRG-, FJÄLL-, FLAT-, HÖGFJÄLLS-, HÖST-, ISGRÅ-, KNYL-, KNÖL-, KRUS-, KÄRR-, LAPPMARKS-, LUND-, POLAR-, RÖD-, SAND-, SEN-, SKOGS-, SLÅTTER-, SMAL-, STOR-, STRAND-, SUMP-, VEK-, VIT-, VÄG-, ÅKER-, ÄNGS-GRÖE m. fl. — särsk.
a) (mindre br.) om arten Poa annua Lin., vitgröe; förr äv. i uttr. ettårig gröe. Högberg Fl. 2: 28 (1843). Torén Rebau o. Hochstetter 152 (1851). AHB 5: 23 (1858).
b) i uttr. bredbladig gröe, om arten Poa remota Forselles, storgröe. Wahlberg Foderv. 90 (1835). SkrUtsädF 4: 6 (1894).
c) i uttr. smalbladig gröe.
α) om arten Poa palustris Lin. (Poa serotina Ehrh.), höstgröe, sengröe. Wahlberg Foderv. 97 (1835). SkrUtsädF 4: 6 (1894).
β) om arten Poa angustifolia Lin., smalgröe. Carling BerExperFält. 1828, s. 99.
d) (†) i uttr. gulspetsad gröe, = c α. SvBot. nr 502 (1815).
2) gräs av släktena Glyceria RBr. o. Puccinellia Parl.; nästan bl. ss. senare led i ssgr. 2NF (1908). BonnierKL (1924). jfr FAGER-, GLES-, JÅTTE-, MANNA-, SALT-, SAND-, STRAND-, SUMP-, VATTEN-, VÅT-GRÖE. — särsk. (†) om arten Glyceria maxima (Hartm.) Holmb. (Glyceria aquatica Wahlb.), jättegröe, kasevia, fläjegräs. Linderholm 2: 230 (1803).
Ssgr: A (†): GRÖ-GRÄS. = GRÖE 1. Liljeblad Fl. 63 (1816). Deleen 598 (1829).
B: GRÖE-ART. Retzius FlOec. 525 (1806). SFS 1916, s. 1191. —
-FRÖ, n.

 

Spalt G 1204 band 10, 1929

Webbansvarig