Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GÄCK jäk4, sbst.3, n.; best. -et.
(numera föga br.) gäckeri (se d. o. 1), gyckel (se d. o. 3), drift. Han .. gör aff migh stort geck. NHolgeri Troijenb. D 8 b (1632). (Han hade) varit föremål för den unge mannens överlägsna gäck. Dixelius-Brettner Prästd. 45 (1920). — särsk. i uttr. göra l. driva gäck, se GÄCK, sbst.1 3 jämte anm.
B (†): GÄCKE-FULL, se A.
Spalt G 1572 band 10, 1929