| Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HALLÄNNING hal3~län2iŋ, m.||ig.; best. -en; pl. -ar.
1) person som bor i l. härstammar från Halland; jfr HALLING, sbst.1 Barchæus LandtHall. 136 (1773). De flesta talarne, deribland alla halländingarne, voro emot förslaget. LdVBl. 1890, nr 134, s. 2.
2) (i studentspr.) person som tillhör Hallands nationsförening i Lund (bildad år 1928 gm utbrytning ur Göteborgs nationsförening).
Spalt H 88 band 11, 1930