Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEMATURI hem1aturi4 l. he1– l. -tɯ-, äv. HÄMATURI häm1– l. hä1-, r.; best. -en l. -n.
Ordformer
(hem- 1837 osv. häm- (hæm-) 1834—1911 (: hæmaturiska). -i 1837 osv. -ie 1834)
Etymologi
[av nylat. hæmaturia, av gr. αἷμα (gen. –ατος), blod, o. –ουρία (i στραγγουρία; jfr STRANGURI), till οὐρεῖν, låta sitt vatten (jfr URIN)]
med. o. veter. blodpinkning; blodstallning. TLäk. 1834, s. 504. SvJordrB HusdjSj. (1920).
Avledn.: HEMATURISK, äv. HÄMATURISK, adj. [jfr eng. hematuric] med. som gäller l. rör l. är förbunden med l. lider av hematuri. DagbrKongo 164 (1911).

 

Spalt H 729 band 11, 1930

Webbansvarig